Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - E. Uppfostran och undervisning - G. Litteraturvetenskap - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prytz, Ingrid. Det självverksamma skolbarnet. En kort vägledning i Montessoris
metod. Efterskrift: Nya uppfostringsideal och undervisningsmetoder av Anna Pallin.
N. o. k. 1923. 127 s. Ill. Ea. 2:25, inb. 3:—.
En röande och trevlig redogörelse för M. Montessoris undervisning och uppfostran av
småbarn. I våra bättre småskolor finnes redan nu mycket av den självverksamhetens ända, som är
huvuddraget i denna metod liksom i all modern reformpedagogik. Mera kan och måste
emellertid göras, och en företagsam lärarinna kan i denna bok finna många goda uppslag, även om
den innehåller rätt litet som utan omarbetning kan direkt användas i skolan. Boken har dock
kanske ända större intresse för mödrar och andra barnens vårdare i hemmen. Den framhåller
nämligen klart betydelsen av barnets arbete i lekens form. Trots sina ofantliga överdrifter —
anmälaren tror t. ex. icke alis på nyttan av att låta barnen helt leva i en för dem skapad
miniatyrvärld — är boken mycket läsvärd.
En efterskrift av Anna Pallin innehåller några ord om psykoanalys, självstyrelse, daltonmetoden
m. m. Psykoanalysen behandlas väl okritiskt. För Övrigt kan denna ytterst kortfattade
framställning naturligtvis icke alis gå på djupet med frågorna. A. H—r.
Zachrisson, R[obert] E[ugen]. Sunt förnuft om skolförslaget. En kritisk
granskning. Nst. 1923. 93 s. Litt. Ec. 1:75.
Häftet innehåller en skaTp och delvis ensidig kritik av skolkommissionens förslag, som
förklaras vara varken pedagogiskt eller socialt tillfredsställande. Särskilt angriper förf. förslaget på
grund av den ställning språkstudierna skulle komma att intaga i den nya skolan. Ibland är
tankegången något oklaT, t. ex. när kommissionen klandras för att den som mål för undervisningen
i främmande språk sätter förmåga att »förstå medelsvår text», varemot förf. vill giva eleverna
någon kunskap om de stora kulturfolkens liv, seder, historia, litteratur och institutioner; i slutet
av kapitlet om språken är förf. dock nöjd med >förmåga att utan avsevärd svårighet förstå ej
allför svåra arbeten på dessa språk» (varvid det väl dock får anses vara underförstått, att till
studium böra väljas kulturellt värdefulla texter). Framställningen vanprydes på ett par ställen
av hätska och klumpiga kvickheter. Häftet bör dock studeras vid sidan av annan litteratur,
om man vill ha en allsidig belysning av skolfrågan, då en del av förf:s synpunkter givetvis äro
beaktansvärda. A. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
