Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christoph Hebedichs, generalstabsofficerens, passion för en vacker judeflicka. Boken är
koncentrerad och ganska välskriven, men Bartschs personer ha som så ofta ett drag av overklighet
över sig, som tröttar läsaren. H. K.
Berend, Alice. Spreemann & C:o. Övs. fr. ty. av Tyra Hjelt. Å. & Å.
1921. 304 s. Hcef. 4:75.
Spreemann & C:o är ett ganska anspråkslöst försök till släktroman med handlingen förlagd
till förra seklets Tyskland. Den lilla köpmansfamiljens framgångar sammanfalla till tiden med
Preussens och den nya rikshuvudstadens, och förf. lämnar ett stycke kulturhistoria från den
äjskvärda småborgerlighetens Berlin. Några djupare problem får man inte vänta att finna i
denna bok, men den är underhållande och ej för sentimental. H. K.
Bojer, Johan. Den siste vikingen. Roman. Övs. [fr. no.] av Per Edvin
Sköld. Tiden 1923. 272 s. Hceda. 3:—.
Johan Bojer har redan tidigare dokumenterat sig som en värdig frände till Hamsun og
Sigrid Undset. Även genom denna roman blåser Norges friska fjäll- och havsluft och hans
fiskare ha denna gång trots brännvin och annan civilisation bibehållit det gamla vikingablodet
tämligen ogrumlat. Översättningen har tyvärr blivit tyngre än originalet. H. K.
Brockdorff, Gertrud von. Den sista tsarinnan, Alexandra Feodorovna.
Roman. Övs. [fr. ty.] av Harald Sundström. Ljus 1923. 320 s. Ill., portr., litt.
Hcef. 6:25, inb. 7:75.
En romantiserad skildring av kejsarfamiljens liv fram till tsarens tronavsägelse 1917.
Berättelsen ansluter sig ganska nära till kända fakta och ger bl. a. en trovärdig bild av den
vankelmodige monarken och flera av hans rådgivare. Ett osympatiskt drag är, att skildringen
av en namngiven ännu levande person är grundad på vissa i hög grad nedsättande rykten, som
dock äro obevisade och troligtvis osanna. A. H.
Bruun, Laurids. Under livets träd. Roman. Till sv. [fr. da.] av Signe
Hallström. L. H. 1923. 311 s. Hceda. 5:75.
Den som känner Laurids Bruun uteslutande som förf. till de roliga van Zanten-böckerna
blir ganska besviken över föreliggande roman. Den är rätt väl berättad, har bitvis en verklig
skolpojksfriskhet över sig, och handlingen tilldrar sig i Indiens för oss så lockande miljö. Men
varför all denna sentimentalitet, denna indiska pseudomystik och denna till leda uttänjda
detektivromanspänning?
»Under livets träd» kan kanske bjuda en tillfällig underhållning, men några djupare värden
besitter den inte. H. K.
Elster, Kristian, d. y. Min bror Harris. Övs. fr. no. av Jenny Jusélius.
L. H. 1922. 208 s. Hceda. 4:75.
Harris Hedel är den brutala övermänniskan, som går sin nyckfulla väg över obanad mark
genom livet. Hans bror Emil, i vars mun berättelsen är lagd, ser hans bedrifter genom en hart
när otrolig broderskärleks brillor och framstår själv som en ganska svag stackare.
Boken är välskriven, måhända något sentimental, men aldrig sensationell. H. K.
Ernst, Paul. Dialoger. Övs. [fr. ty.] av Hugo Hultenberg. Nst. 1923.
431 s. Hcef. 8:75.
Originalets titel är »Erdachte Gespräche». Förf. låter mer eller mindre historiska gestalter
närmare eller fjärmare i tid och från vitt skilda områden, eller onämnda personifikationer
såsom Filosofen, Konungen, ett barn, en fattig, uppträda och samtala över skilda ting såsom
Lyckan, Diktaren och det upplevda, Makten, Religion och moral, Odödlighet, Vad kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
