Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Henning Wieslander: Folkbiblioteken i England efter 1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKEN I ENGLAND EFTER 1927.
IO7
betet såväl mellan de olika biblioteken som mellan biblioteken och
undervisningsväsendet f. ö. (»to enquire into the adequacy of the library provision already made
under the Public Libraries Acts and the means of extending and completing such
provision.. .»).
Kommitténs utlåtande av 1927 och de däri föreslagna riktlinjerna ha som sagt
varit av största betydelse för biblioteksarbetet i England, och Mr Stewart anför i
sitt föredrag statistiska belägg för den livliga utvecklingen under de senare åren,
tagna ur den 1934 utgivna »Statistics of urban public libraries in England and
Wales» samt ur de senaste rapporterna ang. county libraries.
Folkbiblioteken belägna i områden med stadsbebyggelse inom England och
Wales hade 1924 ett sammanlagt bokbestånd av i21/3 milj. band. Åtta år senare,
d. v. s. år 1932, hade denna siffra ökats till över i61J2 milj., d. v. s. med ca. 4 V2
milj. band. Utlåningen inom samma bibliotek var för samma år resp. 733U milj.
och 1361U milj., d. v. s. en ökning av 621I2 milj. eller omkr. 84 ^. Biblioteken
hade år 1932 dragit en kostnad av 1,189,500 pund sterling; 1932 var motsvarande
siffra 1,703,300 pund. Kostnaderna hade alltså endast stigit med 31 °/0 medan
användningen av biblioteken ökats med 84 °/0%
Dessa siffror gälla emellertid endast biblioteken i städerna.
Grevskapsbiblioteken, som ju ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd till landsorten, visa ett än
mer påtagligt uppsving. Grevskapsbibliotek funnos 1924 inrättade och tillgängliga
för ca. 4 milj. och 1932 för ca. 12 Va milj. personer; de förfogade förstnämnda år
över endast ca. 1L milj. band. 1932 hade bokbeståndet mångdubblats och räknade
nära 3 milj. band. Utlåningen har ökats i otrolig grad. 1924 utlånades ca. 21U milj.
band och 1932 betydligt över 28 milj. band, en i sanning imponerande ökning av
25 ZU milj. band på den jämförelsevis korta tiden av åtta år.
Tar man siffrorna från både stad och land finner man, att under ifrågavarande
period de bokbestånd, som stå till den engelska allmänhetens förfogande, ökats med
mer än 6 3U milj. band. Att allmänheten vetat att uppskatta detta visar den
sammanlagda ökningen av utlåningen med ca. 88 milj. band. Den totala utlåningen, nära
164 1I2 milj., har mer än fördubblats på åtta år. Vad detta betyder för
folkbildningen är klart utan vidare kommentarer.
Varpå beror då denna väldiga ökning av bibliotekens verksamhet? Förf. pekar
på de vägar, som utvecklingen tagit till stor del tack vare de riktlinjer, som
bibliotekskommittén i sitt utlåtande anbefallt.
En av dess huvudpunkter var att understryka betydelsen av frivilligt samarbete
mellan landets olika bibliotek, en synpunkt som man ju även här i landet allt mera
tillämpar. I teorien fanns visserligen ett bibliotekssystem över hela England, men
i praktiken blev allmänheten övergödd av böcker på en del håll och svältfödd på
andra (»pampered or penalized according to their immédiate environment»), ett
förhållande som är lätt förklarligt, då någon organisation för att utjämna
missförhållandena ej fanns. En plan för att underlätta samarbetet mellan olika bibliotek och
biblioteksområden gavs i 1927 års betänkande, även om mycket hade gjorts i den
riktningen redan dessförinnan. Så hade redan år 1916 The Central Library for
Students bildats på initiativ av Carnegie United Kingdom Trust1 för att tillhandahålla
1 »Carnegie united kingdom trust» stiftades 1913 av mångmiljonären Andrew Carnegie
med ett kapital av över 2 milj. pund, av vilka avkastningen skall användas till »ökande av
folkets välfärd i Storbritannien och Irland». I donationshandlingen hänvisas särskilt till
folkbiblioteken såsom lämpliga föremål för understöd från fonden. För biblioteksväsendet har
denna storartade donation varit av utomordentligt stor betydelse liksom Carnegis
biblioteksdonationer i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
