Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elisabet Berggren: Några spanska biblioteksintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
ELISABET BERGGREN.
general» inrättades 1931 med studiemöjligheter för folkskolebildade arbetare,
roman-och nöjesläsare utan vetenskapliga intressen. Här utsattes textböcker, yrkesböcker
och teknisk litteratur, samt all sorts skönlitteratur. En katalog på 428 sidor trycktes
över de 12,000 banden och har sedan fått ett appendix på 208 sidor. Den
ursprungliga salen med 200 sittplatser blev snart för trång och redan i maj 1932 öppnades en
helt ny avdelning med betydligt ökade möjligheter i bottenvåningen, med ingång till
höger om den magnifika huvudtrappan direkt från gatan.
Tidskrifternas antal har ökats från 415 år 1930 till bortåt 3,000 1934, och man
ämnar så småningom åstadkomma en tidskriftsindex över samtliga tidskrifter på
offentliga bibliotek i Madrid. Som en av bibliotekets viktigaste uppgifter anses
revisionen av den nuvarande katalogen med omarbetning efter enhetliga katalogregler.
Tills vidare får man nöja sig med att trycka en kortkatalog över den nyare
litteraturen. Det är ju ett enormt arbete som föreligger, i varje fall är man
förhoppningsfullt på väg mot en spansk »Catâlogo general».
I likhet med Paris håller Madrid på att skaffa sig en Cité universitaire, en
anläggning av enorma mått, dit hela universitets- och studentlivet kommer att
förläggas. De olika fakultetsbiblioteken komma så småningom att överflytta dit. En
miljondonation finns redan för nybyggnad till universitetsbiblioteket.
Vid universitetsbiblioteket i Madrid upprättades 1933 ett »Seminario de
bibliote-conomia», som har på sitt program att verka också för folk- och barnbibliotek. På
initiativ därifrån har just bildats en spansk biblioteksförening, »Asociacion de
biblio-tecarios y bibliografos», som ämnar utge en egen Boletin. Denna korporation, till
vilken alla bibliotekstjänstemän måste vara anslutna, omfattar också arkivarier och
arkeologer, »Cuerpo facultativo de archiveros, bibliotecarios y arqueölogos» och utger
»Revista de la biblioteca, archivo y museo».
Katalonien intar också i fråga om folkbiblioteken en särställning. Förutom de
kommunala biblioteken i Barcelona finns ett fullt utvecklat modernt biblioteksväsen
anpassat efter spanska förhållanden, omfattande de katalanska småstäderna och
landsbygden. Det sorterar direkt under La Generalitat, den katalanska myndigheten, i
Barcelona. Det första biblioteket i detta system öppnades 1918 i Valls, en liten stad
som nu har bortåt 12,000 invånare. Sedan har så gott som årligen något nytt
tillkommit, och för närvarande är det sexton stycken i verksamhet. En ny läsesal av
samma typ öppnades i Pere Vila i Barcelona 1934. Som centralbibliotek fungerar
Biblioteca Catalunya i Barcelona. Där ombesörjes bokinköp och katalogisering.
Klassifikationen sker efter ett reviderat decimalsystem. Dessa småbibliotek äro
verkliga kulturspridare i de mindre samhällena Katalonien runt. Verksamheten är som
alltid baserad på fria hemlån och fritt tillgängliga läsesalar. Barn och
ungdomsavdelningar finnas överallt i samband med de vuxnas. Nästan varje bibliotek har egen
föreläsningssal, och det tillkommer bibliotekarien att ordna med föreläsningar. Man
lägger här liksom förut nämnt i det övriga Spanien mest vikt vid att draga folk till
bibliotekets läsrum. Det framhålles ideligen, att det väsentliga är att få låntagarna
att trivas. Att spanjorens hemliv är annorlunda än hos oss har redan framhållits.
Särskilt vad barnen beträffar inskränker man gärna hemlånen, då man ej vill
uppmuntra dem, som komma till biblioteket endast för att byta böcker, och man är rädd
för att allt för frikostiga hemlån kommer dem att förlora vanan att besöka
bibliotekets läsrum. Hemlånen betraktas mer som premie eller extra belöning. I Sallent
fingo barnen ett bokmärke med uppmaning att stanna på biblioteket och läsa, och
innehållande en förmaning att ej glömma, -att vistelsen på biblioteket var lika
uppfostrande som själva läsningen.
Varje bibliotek ledes av en kvinnlig bibliotekarie med ett p’ar utbildade assisten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
