Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - T. Matematik - U. Naturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U. NATURVETENSKAP.
329
Strömberg, C. A. Konsten att räkna. Sundbybergs bokh., Sundbyberg 1933.
232 s. Sakreg. Te. 6:—.
Boken innehåller realstudentkursen i algebra, något utökad. I st.f.de vanliga
övningsexemplen med facit upptages här i varje avdelning ett par instruktiva exempel till fullständig behandling.
Framställningen är något summarisk och kompendieartad och är ej uppbyggd efter de strängt
logiskt pedagogiska principer, som man eftersträvar i en vanlig lärobok. Såsom repetitionskurs
för dem, som redan inhämtat motsvarande kunskaper, eller såsom uppslagsbok, när man så direkt
som möjligt vill söka reda på behandlingen av någon viss matematisk uppgift, kan boken bli till
stort gagn. Ett fullständigt sakregister i slutet underlättar denna bokens användning. Br. F.
U. Naturvetenskap.
Första svampboken. K. F. 1935. 87 s. 111. litt. Ufhe. (35122) Inb. 2: 25.
En elementär, väl illustrerad handledning i svampkännedom, vars förf. med praktisk blick
utvalt ett mindre antal arter, grupperade icke systematiskt utan efter växttiden. Stor omsorg har
nedlagts på att skapa goda hållpunkter för undvikande av förväxling med snarlika giftiga arter.
W. B.
Hedin, J. Aug. Handledning i fågelskydd. [See.] 1935. 99 s. I1L
(J. U. F:s handböcker. 9.) Ugl. (35103) 1:25.
En välskriven upplysningsskrift med värdefulla praktiska råd rörande fågelvärldens
skyddande. W. B.
Huxley, Julian. Vad vågar jag tro? Övers, [från engelskan] av Torsten
Nordström. A. B. 1934. 194 s. (Vetenskap och bildning. 42.) U. 5: 75.
Orig:s titel: What dare I think?
Den engelske biologen Julian Huxley är liksom sin farfar, Darwins berömde vapenbroder från
utvecklingslärans genombrottstid, en naturforskare med djupa allmänt filosofiska intressen. Haa
har även tagit Th. H. Huxleys briljanta stilkonst i arv. I föreliggande arbete diskuterar han
biologiens framtidsmöjligheter i samhällslivets tjänst och skisserar grunddragen av en
»naturvetenskaplig humanism», som utmynnar i en dogmfri religiös hållning inför tillvaron. G. A.
Kock, Gunnar. Svamparnas dubbelgångare. Svampråd, svamprön och
svamphistorier. N. o. k. 1935. 276 s. 111. portr. litt. sakreg. Ufhe. (35133)
6:—, inb. 8: —v
Inom den numera ganska rikhaltiga svamplitteraturen intar red. Kocks handledning en
särställning genom den möda förf. nedlagt att ur skilda synpunkter inskärpa skiljaktigheterna mellan,
de ätliga arterna och deras giftiga dubbelgångare. Framställningen har stora förtjänster, ehuru
saknaden av belysande bilder framstår som en brist i ett arbete av denna natur. W. B.
Post, Lennart von. Den svenska skogen efter istiden. A. B. 1933. 64 s.
111. litt. (Studentföreningen Verdandis småskrifter. 357.) Uf de. (33161) o: 85.
—■. Ur Europas skogshistoria efter istiden. A. B. 1933. 64 s. 111. litt.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter. 358.) Ufda. (33162) o: 85.
Studiet av de växtgeografiska förskjutningarna och deras samband med förändringar i
klimatet ha sedan gammalt framgångsrikt bedrivits av svenska naturforskare. Till raden av dessa
äldre forskare på detta område ansluter sig Lennart von Post. Det har blivit von Post och hans
lärjungar förbehållet att genom den s. k. pollenanalysen kunna säkrare än förr blicka in i våra
skogars och växtsamhällens fornhistoria och därmed ernå ökad kännedom om forna tiders
klimatförskjutningar. Intensivt och målmedvetet har detta intressanta men på samma gång högst
värdefulla arbete bedrivits under flera år, men först med ovanstående tvenne arbeten kan det bliva känt
av en bredare allmänhet. leke minst härför äro vi stor tack skyldiga författaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
