- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofemte årgången. 1940 /
37

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Björkbom, C. Tidningsbibliografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TIDNINGSBIBLIOGRAFI.



En vägledning till att utnyttja tidningarna och deras innehåll.[1]

Av tf. andre bibliotekarien C. Björkbom.

Intresset för tidningar såsom historiskt källmaterial har under de senaste decennierna
blivit allt större. En ny vetenskapsgren, tidningsvetenskapen, har numera hemortsrätt
vid flera universitet, särskilt i Tyskland, men även vid universitetet i Paris finnes sedan
1937 ett Institut de science de la presse. Inom Comité International des sciences
historiques finnes en särskild Commission de l’histoire de la presse.[2]

Icke endast historikern utan även litteratur-, musik- och konsthistorikern samt
forskaren i sociala och ekonomiska ämnen har för sitt arbete ett allt större behov av omfattande
tidningssamlingar. Detta behov har för de större biblioteken skapat en mängd svårlösta
problem, som visserligen existerat redan tidigare men som nu först trätt i förgrunden.
Hit höra i första hand frågan om tidningarnas förvaring och bevarande för framtida
forskning. Dessa frågor höra till de svåraste, som biblioteken ställts inför, men kunna här
icke upptagas till behandling. I stället hänvisas till förf:s uppsats i Nordisk familjeboks
månadskrönika decemberhäftet 1939.

Utnyttjandet av tidningarna ställer emellertid allt större krav på de bibliografiska
hjälpmedlen. Mycket finnes här ännu ogjort och massor av artiklar ligga nu gömda och
glömda i tidningsårgångarna. Den följande sammanställningen av bibliografiska uppgifter
avser att vara en vägledning för biblioteksmannen att besvara åtminstone en del av de
frågor om tidningar och tidningsartiklar, som allt oftare framställas från allmänhetens sida.

*



Behovet av bibliografier är jämförelsevis dåligt tillgodosett, både när det gäller
inventeringen av existerande tidningar och förtecknandet av deras innehåll.

Tidningarna voro tidigare icke något allmänt samlingsobjekt för biblioteken.
Omfattande nationella samlingar finnas också huvudsakligen i de länder, där man under en
längre tid haft bestämmelser angående leveranser från boktryckare eller förläggare av den
inhemska tryckproduktionen. I sådana länder, t. ex. Sverige, Danmark, England,
Frankrike, har materialet för en nationell tidningsförteckning varit jämförelsevis lätt åtkomligt.[3]
I andra länder är i allmänhet en inventering av tidningsbestånden i olika bibhotek ett
nödvändigt arbete, innan man kan tänka på att göra en fullständig bibliografi över
landets tidningar.

I avseende pä nationella förteckningar över tidningar intager Sverige en rangplats
genom B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur (3 bd, 1895—1902). Detta arbete,

[1] För uppgifter från de andra nordiska länderna står författaren i tacksamhetsskuld till
biblioteksinspektör Robert L. Hansen (Danmark), bibliotekarie Peter Kleppa (Norge) och
biblioteksinspektör Carl-Rudolf Gardberg (Finland).
[2] En Internationale Bibliographie des Zeitungswesens utgavs 1932 av det tidningsvetenskapliga
institutet i Berlin genom K. Bömer (Sammlung biliothekswissenschaftlicher Arbeiten H. 43).
En avdelning Zeitungswesen finnes i den såsom Beiheft till Zentralblatt für Bibliothekswesen
utgivna Bibliographie für Bibliothehs- und Buchwesen (fr. o. m. 1904) samt fr. o. m. 1925 i dess
efterföljare Internationale Bibliographie für Buch- und Bibliothekswesen. Likaledes finnes fr. o. m. 1936
en avdelning Tidningsväsen i den svenska årliga litteraturhistoriska bibliografien.
[3] Även i dessa länder förete naturligtvis nationalsamlingarna luckor svåra att fylla. Kungliga
biblioteket utgav sålunda 1862 en defektlista på 8 s. oktavformat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1940/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free