Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ALLMÄNNA BIBLIOTEKSFORENING I 91 5-1940. 205
underavdelningar av SAB som äro lokala sammanslutningar, i allmänhet
länsförbund. Frågan om behovet av sådana biblioteksförbund diskuterades
vid SAB:s årsmöte 1920 med doktor Tynell som inledare. Det framhölls i
inledningsföredraget att en riksorganisation av SAB:s natur knappast
kunde vara tillfyllest i det lokala agitations- och informationsarbetet för
bibliotekssakens utveckling men att detta borde kunna främjas genom
länsbiblioteksförbund som lämpligen vore avdelningar av SAB och
samverkade med andra bildningsorganisationer såsom föreläsningsföreningar och
studiecirkelförbund. Diskussionen underströk också behovet av ett lokalt
centrum i länen för biblioteksverksamheten men det framhölls även att pä
de håll där man hade allmänna folkbildningsorganisationer, omfattande
alla grenar av folkbildningsverksamhet, biblioteken kunde tillgodoses
genom dem, eventuellt medelst ett särskilt biblioteksutskott. — Under år
1920 bildades fyra länsbiblioteksförbund, alla som lokalavdelningar
anslutna till SAB, nämligen för Värmlands, Västmanlands, Kalmar och
Kopparbergs län, det sistnämnda senare kallat Dalarnas biblioteksförbund.
Sedermera har därtill kommit Uplands biblioteksförening 1930, Jönköpings
läns biblioteksförbund 1936 och Ångermanlands biblioteksförbund
1939-(Om vissa av dessa länsförbund lämnades ganska nyligen meddelanden i
Biblioteksbladet, nämligen 1939, s. 53 ff.) Utom de hittills nämnda
förbunden existerade åren 1927 till 1938 Västra Sveriges biblioteksförening,
även den ansluten till SAB men utan någon exakt territoriell
avgräns-ning. Denna sistnämnda omständighet torde ha medverkat till att
föreningen, vars medlemmar till antalet varierade mellan 60 och 100 och
huvudsakligen voro till finnandes i Göteborg och eljest i Bohuslän, något litet i
Halland och knappast alls i Älvsborgs och Skaraborgs län, aldrig vare sig
genom landstingsanslag eller på annat sätt uppnådde några mera avsevärda
ekonomiska resurser. Föreningen, som det oaktat säkerligen fyllt en viss
uppgift som sammanhållande länk för biblioteksfolket i Västsverige, kunde
efter tillkomsten av centralbiblioteken och av i ekonomiskt hänseende
något bättre lottade allmänna folkbildningsorganisationer i de olika
västsvenska länen anse sina arbetsuppgifter någorlunda väl omhändertagna och
nedlade verksamheten vid årsskiftet 1937—38.
När centralbiblioteken en gång bli fulltaHga, minskas väl behovet av på
annat sätt skapade länscentra för biblioteksverksamheten, men det kommer
iu uppenbarligen att dröja åtskilhg tid innan vi nått så långt, och det är
icke utan vidare säkert, att när vi en gång gjort det, länsförbunden
därmed helt spelat ut sin roll.
Apropos SAB:s organisatoriska förhållanden bör också nämnas att
föreningen år 1927 anslöts till den svenska sektionen av Världsförbundet för
folkbildningsarbete och år 1930 till Bibliotekarieföreningarnas
internationella federation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
