Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Wieslander, H. Bibliotekens ekonomi i kristid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKENS EKONOMI I KRISTID. 299
mensamma uppställningen, det samtidiga öppethållandet o. s. v. ha passat
allmänheten förträffligt och givit biblioteksverksamheten ett påfallande uppsving. Men
det finnes också mänga exempel på att samverkan ej kunnat ordnas. Som skäl ha
anförts än den ena orsaken, än den andra, men alla sådana förklaringar visa, att
vederbörande saknat uppfattning om att ett bibliotek, som åtnjuter understöd av
allmänna medel, i första hand är till för allmänheten.
På tal om biblioteksförfattningens § 22 om samarbete mellan i samma
borgerliga kommun arbetande statsunderstödda folkbibliotek, så bör det påpekas, att
varje föreskrift om samarbete mellan å ena sidan folkbibliotek — och då framför
allt de större — och å den andra skol- och läroverksbibliotek saknas. I praktiken
blir det väl i allmänhet så, att såväl lärare som lärjungar i stor utsträckning söka
sig till stadsbiblioteken, som äro tillgängliga varje dag, medan skolornas bibliotek
ofta blott äro tillgängliga några halvtimmar i veckan. För de lärjungar i
läroverken, som ej ha sina hem i staden, blir stadsbiblioteket ofta ett ställe som ger
tak över huvudet under frukostlov och »hältimmar», även om biblioteket officiellt
ej är öppet. Och för de läroverkslärare, som bedriva vetenskapligt arbete blir det
i allmänhet stadsbiblioteken, som få förmedla lånen från de vetenskapliga
biblioteken, detta i trots av läroverkens fribrevsrätt. Det är inte tal om, att
stadsbiblioteken vilja undandra sig dessa uppgifter, inte ens då hela klasser skola ha
hjälp med litteratur till hemuppsatser och enskilda arbeten — häromdagen var
det fråga om böcker angående »hamstring» — men ett samarbete kunde ju vara
tänkbart mellan de båda biblioteksformerna. Läroverksbiblioteken, som ju i
allmänhet äro mycket äldre än de moderna stadsbiblioteken, förfoga ofta över
litteratur, som av lättförklarliga skäl saknas i dessa sistnämnda. De båda
biblioteksformerna komplettera alltså varandra. Men det lagligt stadgade samarbete, som skulle
samordna de olika bokbestånden, finnes t. v. ej. Det finns t. o. m. platser där
det långt ifrån att finnas ett samarbete snarare existerar ett motsatsförhållande,
jalousie de métier eller vad det nu skall kallas. Vore det ej på tiden, att även
sådana förhållanden bleve föremål för en undersökning? — Naturligtvis behöver
varje skolform sina egna biblioteksformer och sitt egna bokmaterial för sin
undervisning, men det kan omöjligt vara ekonomi att lägga upp omfattande
parallellboksamlingar pä samma ort bara för traditionens skull.
Jag har med det sagda dels velat päpieka, att biblioteksfolket naturligtvis
förstår nödvändigheten av att spara, i den mån det inte sättes likhetstecken mellan
sparsamhet och driftsinställelse, dels också velat understryka, att
biblioteksutgifterna i stort sett äro bundna med undantag av bokinköpsanslaget, vilket
emellertid redan minskats på grund av ökade bok- och inbindningspriser, dels vidare
framhållit att utlåningssiffrorna visa toppresultat och ständigt ökat intresse från .
allmänhetens sida. Jag har också sökt påvisa nödvändigheten av rationalisering och
systematisering av biblioteksarbetet och pekat på vissa punkter, där en utförlig
undersökning skulle vara tänkbar eller kanske lämplig.
Under alla omständigheter är det en av våra viktigaste uppgifter att bibringa
vederbörande anslagsgivande myndigheter full klarhet om bibliotekens betydelse
för folkbildning och kulturell beredskap och om deras värde i det praktiska livets
tjänst. Ingen får tro, att biblioteken är lyx. Alla måste lära sig att förstå, att de
höra till de nödvändiga institutionerna i ett levande samhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
