Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Otter, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Otter, Johan.
ländska språkstudierna, som tyckas hafva utgjort hans enda
passion. För alt i dem kunna intränga allt djupare
begagnade ban alla de tillfällen en så beskaffad ort som Bazra
hade att erbjuda. Den stora concurrens af köpmän och
andra resenärer från hela Levanten, Persien och Indien, som
äfven i de tiderna ntmärkte denna stad, gjorde att O.
dagligen kunde öfva sig i talande af alla dessa språk, bland
hvilka Arabiskan likväl alltid synes hafva varit honom
kärast. Arabiens grammatici, historie! och geographer egde
isynnerhet hans hjerta, under det dess ästbetiska litteratur,
till följe af hans rent prosaiska sinne, på honom eller
åtminstone på hans stil ej hade något egentligt inflytande.
Att hans studier likväl ej voro utan ett yttre ändamål,
att han gerna ville gagna menskligheten med sin
språkkännedom, ådagalade han äfven under sitt vistande i Basra,
dymedelst att ban med biträde af cn der boende lärd och
arbetsam Dervisch företog sig att öfversatta Nya Testamentet
på Turkiska, närmast med afseende på den ortens Ghristne,
nf hvilka en stor del ej kunde begagna sig af de Arabiska
öfversättningar af denna bok, som Maronitcrna för deras
räkning föranstaltat. Detta arbete hade han i det närmaste
fulländat, då han — man vet icke af hvad skäl ■— den C
Maj 1743 erhöll befallning att återvända till Frankrike.
Hans stora punktlighet uti att börsamma öfverhetens bud
gjorde att vår O., oaktadt sina vänners enträgna anhållan
att han måtte qvarstanna i Basra tills han hunnit sluta
ifrågavarande öfversättning, genast träffade anstalter för sin
hemresa och redan den 9 i samma månad lemnade en ort,
som af så många anledningar synes hafva varit honom
särdeles angenäm. Vid sin ankomst till Constantinopel blef
han öfverallt helsad såsom infödd Arab, till följe af sitt
rena och mästerliga uttal af detta språk, hvars linhetcr han
nu fullkomligt tillegnat sig: endast en alltför sträng purism
i uttalet af vissa namn på personer och ställen, som ban
sjelf besökt, hvilka namn äfven i Constantinopel något
rådbråkades, kunde blifva föremål för en småaktig kritik bland
språkvirtuoserna i denna stad. 0:s granntyckta stränghet i
afseende på pronunciationen gjorde honom äfven icke så
litet barbarisk bland Frankrikes geographer när ban kom dit
och innan man der lärt att rätt uppskatta hans
noggrannhet i det hela. Slutligen hafva dock hans reglor i detta
stycke gjort sig gällande, och det är från 0:s återkomst
till hans andra fädernesland, som den lärda rotvälskan
inom oriental-litteraturen egentligen kan datera sitt afsked.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
