Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Otter, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oiierj Johan.
303
Det var den 11 Januari 1744; som han anlfinde till
Marseille och den sista Fehr. samma år helsade ban Paris efter
något mer än tio 2rs bortovaro. Han hade under tiden sett
och erfarit så mycket, att ban endast behöfde ordna och
utgifva sina samlingar for att vara förvissad om en stor
europeisk namnkunnighet. I den dagbok ban fört med
största omsorg, hade han anteckningar af synnerlig
märkvärdighet i afseende på orientens seder, språk, lagar,
styrelsesätt och inre förhållanden. Ty oaktadt O. ej var begåfvad
hvarken med "phantasi eller med skarpsinnighet", egde ban
dock tillräcklig iakttagelse-förmåga, uppmärksamhet och
forskningsanda för att uppfatta det individuella och
charak-teristiska såväl i olika tungomål som hos olika folkslag och
enskilda personer, hvarföre hans resjournal både för
lingui-sten, historieälskaren och politikern måste vara af stort
värde. 0:s "Resa i Turkiet och Persien" trycktes i Paris
1748 på särskild uppmuntran af Grefve Maurepas, som
gjorde sig cn fira af att på allt sätt utmärka och hedra cn man,
hvilken egentligen på hans förord kommit att resa till
O-rienton och som återkommit derifrån såsom en verklig
pelare för den österländska historie- och språkforskningen. I
detta arbete, som blifvit öfversatt pä Tyska af G. F. Schad
i tvenne delar, hvilka utkommo under loppet af 1780-talet,
finnas de noggrannaste beskrifningar på Ispahan, Bagdad,
Kierkouk, Arbela, Mousul, Aderbajdian, Sindjar (vi följa
här öfverallt 0:8 orthographi), Mardin, Djoudi eller det
fordna Ararat —• der O. uppehållit sig en längre tid för
att observera bildningen af Mannabrödet, hvarom han
lemnar högst interess.mla underrättelser — Diarbekir, Suvar
och Tokat, hvaröfver han styrt kosan genom Dschanikska
bergstrakten till Svarta hafvet och derifrån begifvit sig
ombord på ett köpmansskepp, som förde honom till
Constantinopel den 23 Juni 1743. Företrädesvis har O. likväl
varit omständlig vid beskrifningen på Basra, der hans
fleråriga vistande beredt honom tillfälle att blifva noga bekant
med ortens såväl klimatiska, som sociala, politiska och
mer-cantila förhållanden, hvarmed läsaren här blifver särdeles
förtrogen. I historiskt hänseende är författaren högst
upplysande genom den nära kännedom han egt om Kouli-Kban
och haus bedrifter såväl i Afghanistan som det egentliga
Persien, hvilka O. till en stor del varit i tillfälle att sjelf
med egna ögon följa. Man får här den fullständigaste
å-skådning af denne förfärlige krigares framfart samt hans
beteende i Ispahan och Delhi, hvilka båda hufvudstäder ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
