- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 17. Taglioni-Trolle /
117

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg, Carl Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T u u .i b b n u , Cai l Peter.

117

praktfulla Museets och Orangeriets uppbyggande; byggnaden
blef väl icke färdig förr än 1807, dock tillräckligen tidigt,
för att at Th. sjelf kunna invigas på Linnés hundraåriga
födelsedag. Det var han, som sedan Sverige förlorat de
Linnéiska samlingarne, hvilka efter sonens död afgingo till
England, 178Ö skänkte till Akademien sin dyrbara och
isynnerhet på örter och insekter rika Naturalie-samling;
hvarförutan ban till Universitets-Bibi. förärade ett ej obetydligt
antal Japanska, Malaiska ocb Indiska böcker och bandskrifter,
jemte åtskilliga sällsynta oslindiska mynt till dess Myntsamling.

Grunden till siu ryktbarhet hade Th. laggt genom sin
17S4 i Leipzig utgifna Flora Japoniea, hvarefter följde hans
på flera språk öfversatta Resa. De underrättelser, ban om
det otillgängliga och efter Kæmpfers tid ej beskrifna Japan
meddelade, upptogos med tacksamhet och väckte
uppmärksamhet i bela Europa, utan att dock i värde och
grundlighet pä minsta sätt kunna jemnföras med den store
föregångarens, Kæmpfers, hvars beskrifning ännu efter 200 år
förblifver hufvudkällan för delta lands kännedom, och hvars
classiska verk äfven är öfversatt på Japanska samt der högt
värderadt. Th:s öfriga bufvudarbetcn äro de båda verken
om de Capska växterna. Sin återstående ledighet egnade
han åt i dissertationer och i lärda Sällskapers handlingar
utgifna beskrifningar öfver andra växter ocb insekter i sitt
Museum, samt ät dess ordnande och förökande medelst köp,
byte och undfångna skänker. För dessa värf lefde han
uteslutande, försmående alla förströelser, all flärd, all
yppighet, men dock i sitt yttre skick alltid iakttagande en viss
gammalmodig prydlighet. Sällan såg man honom utom sitt
Museum, som var deladt mellan Upsala och Tunaberg, med
undantag af de besök ban en eller par gånger i veckan
gjorde bos sin alltid sängliggande vän och landsman, Ödmann.
Men hvem helst som besökte honom, fann gubben öppen,
fryntlig, hjertlig, meddelsam, endast alltför benägen att
brumma öfver sina colleger, af skäl, som nedanför skola
uppgifvas. Var den besökande en student, som kom att
säga honom att han ämnade studera Medicin, så kysste gubben
honom och rosade sin vetenskap. Under sin länga
professorstid företog denne naturhistoriens fordne Odysseus, oss
veterligen, ingen längre resa än till Stockholm, och under de
sista tjugc åren knappast någon längre än ut till sitt kära
Tu naberg, som är beläget en knapp fjerdedels väg utanför
Upsala. Men dessa färder fram och tillhaka voro lika vissa och
regelbundna som flyttfåglarnas tåg. När Upsala-boarne hörde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/17/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free