Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg, Carl Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Thuniikhg, Carl Peter.
Skallerormen (så kallade mao gubbens gamla, långa ocb
smala calècbe) rassla genom staden, så visste de, i fall
de ej gifvit akt på storklockan vid Rectors-ringningen, att
det nu var rigtigt slut på vårterminen, och när
Skallerormen om hösten skramlade Svartbäcksgatan tillbaka, så
kunde borgrarne vara säkra på, att Studenterne snart ock
Vore i antågande. Ingen kunde dock rätt begripa, hvarföre
gubben till sommarvistelse föredrog sitt kala, flacka,
inskränkta Tnnaberg framför det vackra och beqväma nya
bostället och dess herrliga trägård. Icke kunde det vara
vården af landtbruket, ty med detta sysselsatte sig Tb. föga
eller intet, med undantag af plantering af träd ocb
lefvande gärdsgårdar. Men menniskan är vanans slaf, ocb den
alltid forskande vetenskapsmannen begärde intet annat
ombyte, inga andra nöjen.
Det är stundom svårare att förvärfva ett namn, än att
försvara det: det gifves äfven perioder, då det förra
jemn-förelsevis är temligen lätt, och denna tid inträffar vanligen
medan en vetenskap ännu befinner sig under sin första
utveckling. Th. hade Vunnit sin namnkunnighet genom
upptäckten af en otalig mängd naturföremål i fjerran länder ocb
genom deras inregistrerande i systemet, och delta var, under
första hälften af hans bana, ett verkligt behof för den
botaniska vetenskapen, liksom hufvudföremålet för dess
id-karcs verksamhet. Hade Th. egt någon del af mästarens
snille, så skulle ban icke blott bidragit till vetenskapens
utveckling på bredden, utan äfven på djupet, skulle hafva
studerat naturen äfven å dess innansida och sökt uppdaga
dess lagar, samt skulle dèrigenom kommit att intaga ett
rum vid sidan af systemets uppfinnare. Väl införde äfven
kan deruti några förändringar, som af aktning för bans
anseende vidtogos i ett par Svenska Floror, men dessa hafva
sedermera befunnits icke vara några egentliga förbättringar
och äro numera öfvergifna. Obilligt är dock, att förebrå
lärjungen alt han icke var mästaren sjelf; hans rastlösa flit,
hans ihärdiga forskning och de deraf vundna resultaterna i
hänseende till vidgandet af vetenskapens gränsor skulle utan
tvifvel varit nog att tillförsäkra Th. en oantastad
odödlig-bet, om ej nol honom den ieke ogrnndade förebråelsen
uppstått, att hans forskningar varit nog ytliga, hans
beskrifningar ofullständiga och ej nog sorgfällig.-), så att sednare
forskare stundom stadnat i villrådighet om de typer ban menat.
Orsaken dertill bör till en del deruti sökas, att Th., liksom
läraren, befattade sig, mer eller mindre, med alla Naturel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
