Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Toll, Johan Christopher.
bör Väl denna ledning ej så förstås, soui skulle ban ensam
kunnat taga om band bela riksdagsmachineriet. Nordin och
Wallqvist voro säkerligen påräknade såsom ledare i
presteståndet, och i intet af riksstånden saknade Konungen
nitiske och betydande anhängare. IVlen hvad man kan säga med
visshet är, att oppositionen ej hade orätt dä den kallade
Talmannen i Bondeståndet vid 1786 års riksdag, Nils
Svensson, för "Tolls agent." Denne bonde var från Skåne,
ocb hade sitt hemvist ej långt från Beckaskog. Det är
o-tvifvelaktigt att Toll ledt Konungens val pä honom, och att
han genom honom trott sig kunna styra Bondeståndet. Nils
Svensson fortfor ända till sin död, som ej inträffade förrän
ett stycke in på 1800-talet, att stå i nära förhållande till T.
En utförlig berättelse öfverlemnades till Ständerna om
hvad som, sedan förra riksdagen, blifvit gjordt för arméen
och krigsförvaltningens förbättring. Den är uppsatt af T.,
och visar att han ej suttit med händerna i kors under den
tid, ban förestått krigsväsendet. Den förbättring för
hvilken han så mycket nitälskade, som sedermera infördes och
ännu i dag gagnar arméen, nemligen mötes-passevolancen,
kunde ej vid denna riksdag genomföras. Propositionen
derom afslogs, såsom bekant är, af Adeln och Bondeståndet,
mera af partiberäkningar än af i sjelfva saken grundade skäl.
Fram på hösten 1786 nedsattes en comité, som skulle
taga kännedom af Amiralitetsverkets tillstånd och efterse
hvilka inskränkningar, som kunde ske i arbetsutgiftcrne.
Ledamöterne voro: Ofveramiralen Gr. Ehrensvärd,
Contre-amiralerne af Chapman och Strömfelt, Stats-sekreterarne
Liljencrantz och v. Carlson samt Toll. Denne fick af
Konungen befallning att uppgöra instruclion för comitén; men
för att ej stöta Amiralerne, hölls detta hemligt. Konungen
utgaf instructionen för sitt eget verk, ehuru den var
författad af Toll.
Det kan icke bestridas att hela tendensen af Gustaf III:s
regering gick ut på envälde, eller att efterhand draga
re-geringsärcnderna under hans ensamma afgörande. Bådet
fanns väl ännu, men hade mer och mer nedsjunkit till en
statsdecoration. Sedan utrikesministern Gr. Scheffer
ned-laggt sina embeten, hade Konungen sjelf tagit de utrikes
ärenderna om hand, dervid till en början biträdd af Gr.
Creutz; men efter hans snart inträffade död skötte
Konungen dem hufvudsakligen sjelf. Krigsärenderna styrde han
genom Toll, eller, rättare, lät denne styra dem.
Finanserna skulle nu äfven dragas inom allena-styrelsens krets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
