Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolf, Johan Christopher.
i 85
Konungen påräknade. "Jag blyges ej" — säger ban —
"att fritt bekänna de grundade tvifvelsmål, jag byser och
bör ega om mig sjelf i de nya och främmande yrken, dit
jag befalter är. Det är dessa tvifvelsmål, jag utan egen
förebråelse och rättmätigt ansvar icke bordt förtiga, fastän
de intet ögonblick fä eller kunna göra lydnaden hvilande."
I början af Dec. emottog Toll sin nya befattning vid flottan,
sedan han aflemnat befälet i Skåne till Generalmajoren Frih.
Beckfriis.
Toll hade, såsom förut blifvit anmärkt, föga smak för
collegiala sammansättningar. Hans grundsats i
administration var: makt och ansvar förenade hos en person. Nu
skulle hän dela makt och ansvar med trenne. Det var en
lycka för saken, att så utmärkta män inom flottan som
Chapman och Nordensköld ställdes honom vid sidan, män
för hvilkas egenskaper ocb förtjenster han hyste den
största aktning, och äfven var fästad vid dem genom personlig
vänskap. Hvad Grefve Munck angår, så är det bekant att
hans egenskaper ingenstädes gjorde honom betydande; minst
kunde han vara det bredvid män, sådana som Chapman,
Nordensköld och Toll. Men ban och Toll hade alltid vid
hvälfningarne inom hofvet stått på samma sida, och voro
således politiska vänner. Enighet och samdrägt kunde
derföre bibehållas inom comitén, och detta var en hufvudsak
om målet skulle vinnas. Också har man sällan sett en
comité, som arbetat med mera öfverensstämmelse och
harmoni. Ingen småaktig afundsjuka eller esprit de corps
förlamade bemödanderne. Hvad den ene uttänkt ledande till
ordning, hushållning och förbättring, upptogs med bifall af
de andre och sattes i verket. Också bedrefvos rustningarne
med en ifver och en drift, som hade de lyckligaste följder.
Flottan bragtes genom reparationer ocb nybyggnader till
en styrka, som den icke egt under något af de föregående
årens fälttåg. Den bestod af 25 linieskepp, 16 fregatter,
II mindre fartyg och tvenne brännare, således af 11 segel
mera än den räknade under 1789 års campanj. I slutet af
April var den färdig att utlöpa, på 5 segel när, som först
i början af Maj afgingo att förena sig med dem, som redan
voro ute.
I Carlskrona mötte Toll i ännu större scala de
finan-ciella svårigheter, med hvilka han haft att kämpa i Skåne.
Man kan göra sig en föreställning om huru der skulle stå
till, då Utredningscommissionen i Stockholm, från hvilken
BIO G II. le x. XVII. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
