Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toll, Julian Christopher. ’ 213
frisinnade idéerna, och derföre också af ryska diplomater
stämplades såsom Jakobin, voro de högre embetsmännen pä
den tiden här i landet mer oeh mindre intagne af samma
föreställningar, som Konungen, om vadan för thronen af
det frihetssinne, som började uppkomma bland folket.
Fransyska revolutionens skräckscener lågo ännu alltför nära, för
att ej verka på inbillningskraften hos de maktegande, så
snart fråga var om opposition emot styrelsen. Det fanns
väl knappast på den tiden ett land i Europa, med undantag
af England, der de styrande ej ansågo den liktydig med
begär att omstörta thron och samhällsordning. Gustaf
A-dolf, för sin person, var alltför inskränkt för att uppfatta
betydelsen af den nya tid, hvars första gryning nu
upprunnit. Han bade sett Bourbonernes thron falla, ocb den
fcatastroph, som slutade hans faders dagar, hade man sökt
spåra tillbaka till iuflytandet af de jakobinska lärorna från
Frankrike. Med en nära enväldig makt och uppfostrad i de
illusioner, konungadömet på den tiden, vida mer än nu,
gjorde sig om sitt gudomliga ursprung, hvad var naturligare
än att han skulle missförstå de män, som sökte skydda och
värna de få rättigheter, dåvarande grundlagar äunu
tillerkände folket? Ocb i detta afseende måste mau erkänna att
de statsmän, som omgåfvo honom, ehuru ej så få af deuk
voro utmärkta personligheter, ej stodo särdeles framom deras
Konung. Hvad Toll särskildt angår, bade ban alltifrån
frihetstidens corruption och oredor bibehållit ett djupt
misstroende till ständer och deras välde, och kunde för sin tid
visserligen utan orättvisa hänföras till den class af statsmän,
som i våra dagar tagit till valspråk: "Allt för folket, men
intet genom folket!" Han såg endast i en stark
konungamakt landets lycka, ehuru ban visserligen ej derföre trodde
denna makt böra vara öfver lageu. Vigten för det helas
väl af makteus fördelning inom samhället uppfattade han
aldrig. Det var hans öde att lefva i en öfvergångsperiod
emellan tvenue motsatta politiska rigtningar, ocb derföre
blef också hans öde att i mycket klandras från den sidan,
hvars idéer småningom utträngt dem, ban hyllade. Men
rättvisan och billigheten bjuda att ej rycka cu historisk
person ur sin plats i den politiska utvecklingskedjan, för att
underkasta houom en måttstock, som ej tillhör den tid,
hvilken gifvit honom sin daning. Den som erhöll sin
bildning och rigtning för ett sekel tillbaka, kan omöjligen i
allt, minst i politik, tänka och handla som nutidens män.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
