Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
/
Toll, Johan Christopher.
Dou 13 Mars 1800 öppnades riksdagen i Norrköping.
Hufvudföremålet för densamma var finansernas reglering
genom en ny realisation. Ärendet drogs till öfverläggning
under ett hemligt utskott, der Konungen sjelf var
närvarande. Då detta utskotts betänkande förekom till afgörande
på Riddarhuset, ville oppositionen, som egentligen endast
der visade sig i någon styrka, skilja allt, som rörde
bevillningen, från realisalionsplanen, med hvilken den blifvit
sammanbunden. Afsigten var att endast gå in på bevillningen
för 4 år, för att derigenom sätta regeringen i nödvändighet
att, efter denna tids förlopp, åter sammankalla Ständerna.
Då voterings-propositionerna skulle uppsättas, och Frih. de
Geer gjorde det förbehåll att, i fall hemliga utskottets
betänkande bifölls, "Adeln måtte ega sin rält öppen att
öfverlägga och afgöra om allt, hvad i hemliga utskottets
betänkande anginge bevillningen och tiden för densamma" —
förklarade Landtmarskalken, Gr. Brahe, såsom hans ord föllo,
att "det forslades af sif) sjelf." Samma ord upprepade han
ännu engång, då en annan ledamot ytterligare framställde
samma förbehåll, som Frih. de Geer. Med detta vilkor
antog adeln "hemliga utskottets betänkande i hela dess vidd",
såsom ordalagen lydde i voteringspropositionen. Då
protokollet några dagar derefter skulle justeras, jemte det utdrag
ur detsamma, som skulle afgå till de andra stånden för att
underrätta dem om adelns beslut, uppkom en häftig strid.
Frih. de Geer yrkade, att det så högtidligt gjorda
förbehållet i afseende pà bevillningen skulle tilläggas i
expeditionen, hvilken borde afgå till medstånden. Landtmarskalken
bestred delta, och understöddes deri af T., som uppmanade
honom alt låta deputationen afgå med det redan uppsatta
protokolls-utdraget, i hvilket Frih. de Geers förbehåll ej var
omnämndt. Landtmarskalken efterkom uppmaningen, och
af-skickade verkligen det ofullständiga protokolls-utdraget,
sedan han förklarat alt hans ofvancilerade yttrande, då saken
afgjordes, icke innehar annat än hans "enskilta öfvertygelse
alt Bidd. och Adeln egde sin deliberationsrätt öppen om
bevillningen, då frågan blef om dess fördelande, som
inträffade enär Bevillnings-utskottets arbete till Uidd. och Adeln
inkom." — Man kan icke neka att detta regeringens
förfarande, för hvilket Gr. Brahe och Toll gjorde sig till
verktyg, var ett våld emot adeln, en statskupp, genom hvilken
man påtrugade densamma ett beslut, hvartill ståndet i sjelfva
verket icke samtyckt. Också väckte det den största
förbittring i sinnena, och var auledningcn till de flera afsägelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
