Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Tott, Åke Henriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tott, Ake Uenrilmson.
J. Rudbeckius. Samma djerfhet följde honom i kriget, der
bättre lagrar grodde än i Upsalas gränder. Gustaf Adolf
kallade honom Snöplogen, som skulle rödja vägen för de
andra och som sådan nyttjades ban ofta. Dock väckte ban
ofta sin Konungs missnöje genom öfvermod, ofördragsamhet
och ohejdadt lynne, llos fruntimmer var han ej väl
anskrif-ven och man visste tala om mer än en korg, innan ban fick
Abraham Brahes yngsta dotter Christina, enligt Fryxells
uppgift, men dä lär han varit enkling efter Sigrid Bjelke.
Ake Tott framskyndade på befordringarnes bana. Det
var i polska kriget ban och Herman Wrangel skulle
duellera, då K. Gustaf Adolf skaffade ea bödel och stupstock
till den hemliga mötesplatsen, med befallning att straxt
ex-sequera segraren, och var General-Major, dä han inkallades
i Itiksrådet i Maj 1630, blef s. å. General af Cavalleriet
och Fältmarskalk d. 26 Nov. 1651. I Liste opå krigsfolket
emot Tyllis ankomst in Januar. 1631 upptages Hr Totts
åtta compagnier, utgörande 600 hästar bland 8,400. Efter
Leipziger Battaglia d. 7 Sept. 1631 lades ban med sina 600
hästar i gränsen i Landsberg. I allmänna historien träffas
de krig beskrifna, hvari ban med allt större hjelterykte
deltog; särskilt vilja vi här blott anföra, huru det var General
Tott, som utdref de kejserlige från bela Mecklenburg och
återinsatte den rättmätige fursten i besittning af dess land.
Riibs anför dervid, att uppgiften hos alla historieskrifvarne,
det Konungen sjelf införde Hertigarne i triumph, är oriktig,
anföraude som källa för sin rättelse Franks A. u. N.
Mecklenburg XIII. 116. Den tappre hjelten dog på sin gärd
Lafville i Eura Åminne socken i Finland d. 15 Juli 1640*),
efterlemnande en son, ännu märkvärdigare än fadern, Clas
Tott, som hlef Friherre och Grefve, dervid Drottningen
åberopade faderns ansenliga, tappra, vittra och märkliga
förtjenster. Uppgiften i Gezelius, att ban vsr född 1507
och dog 1508 är, hvad sednare uppgiften vidkommer, ett
tryckfel, som ej kan förvilla. I Lund finnas flera från
Löberöd med De la Gard. Samlingarne dit aukomna bref af Hr
Åke Tott från 1650 och följande åren. En samling
egenhändiga bref från Gustaf Adolf till Tott förvaras bland
Nordinska bandskrifterna i Upsala.
En oratio parentalis öfver T. utkom i Stockholm 1G37. Se
Warmh. Bibi. Sv. XIII. p. 64 (der 1757 Blår i texten genom
tryckfel). Men att ban lefde och satt i Riksrådet ännu d. 2 Juni 1638,
Är visst. Se Saml. till K. Carl XI:s hist. IV. 67. Dödsdagen
anföres här ur Åbo Tidn. 1771, N:o 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
