Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y. - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te 8 8 in, Carl Gustaf.
81
jiet des beaux arta et des sciences. Sthm 1713. — Suite des
Feltes et Entrées. Ib.
(KkUor: Gahms Biogr. Saml. — Huset Tessin. — Papkes Parentation. — t.
Döbelns Hist. Aead. Lund. — Bercha Lefvernesbeskrifningar. — Flera ofvan angifna
och citerade. — Ilandl rdr. Skand. Hist. XXX. 313-358 (aag. Högsta
Ordninga-mansembetet.) — Nordins Minnen.) — A — ö —
TESSIN, CARL GUSTAF.
Den föreslåendes son, född i Stockholm d. 5 Sept.
1693. Hans första lärare var Holsteioaren C. F.
Guther-muth, hvilken såsom förut informerande Ulrika Eleonora
fått titel af Kongl. Sekreterare. Han var en from man, att
dömma af hans Christlicbe Fürstenlehre och af hans för
theologiæ studiosi stiftade stipendium. Då han 1702 afled,
hade enkan någon fordran vid Hofcontoret, ocb gaf för dess
skyndsamma utfäende T. ett silfverur emot det att ban skulle
recommendera henne hos fadren såsom Hofmarskalk. T.
måste dock till sin innerliga sorg återbära uret, och fick i
ersättning af fadren en grundlig, men då föga angenäm,
föreställning om nesligheten af mutors emottagande. Emellertid
tackade T. i mognare år mången gång Gud för denna
tidigt och lifligt inskärpta lära; ehuru han visserligen lika
litet som fadren, ej var den, som försmådde att på
hederlig väg söka nervus rerum gerendarum.
Antingen hade Guthermuth, eller ock T:s fromma
farmoder, tidigt väckt hans religiösa känsla. I sina barnaår
särdeles väl upptagen hos Enkedrottningen, rörde ban ofta
henne och hennes fruntimmer till tårar genom predikningar.
En dag hade han sä vunnit Hertiginnans af Holstein bifall,
att hon efter predikan skänkte honom en käpp med
guldknapp. Anmärkningsvärdt är, att han, ehuru hof- och
verldsman, aldrig synes vacklat i sin tro på cbristendomens
positiva läror, ehuru han stundligen umgicks med personer,
smittade af det då vid hofven och i de förnäma classerna
allmänt gängse och moderna fritänkeriet. "Alltifrån 1728
gick ban offentligen i kyrkan till skrift och aflösning."
Tessin och Tessiniana, sid. 13.
T:s andre lärare blef Aug. Wehle eller Welle, en
Berlinare; ty fadren, sjelf frän barndomen undervisad på
Tyska, önskade att sonen skulle från späda åren göras
förtrolig med det språket. Men läraren afskedades snart såsom
oduglig och nyckfull. Sjelf beskrifver T. honom så: "en
stornäsig, surmulen Tysk, alltid frusen, ond och
missnöjd, som grälade med latinska och tyska vers, dem ban
BIOGR. LEI. XVIII. 0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
