Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Carl Gustaf. 181
velui de la Cour est toujours le pius extreme et pius
vio-lent, pareeque tout partieulier qui y est engagé plaide sa
propre cause; il s’agit d’abord de lui, le kieu du Roi et de
la patrie s’ensuivra s’il peut. Au lieu que ceux qui sout
pour 1’observation inviolable des loix, out une cause
com-mune, moins relative à leurs iudividus qu’au corps entier
dont ils sout les membres. Ainsi il est infinement pius aisé
de trailer et de convenir avec eux. Le parti de la Cour
regarde toute reconciliation comme faite à leurs depens. Ön
leur öte, à ce qu’ils pensent, le pain de la boucbe eu
di-minuent leur portions: ils veulent seuls avoir part aux
graces, dans le temps que les autres ne demandent pas mieux
que de partager leurs succés avec leurs concitoyens. Ils
souhaitent une pluye universellement fertile; les autres ne
la demandent que pour leurs champs.
I Oct. 1730 reste T. till Leckö. I Febr. 1737
kallades han till Stockholm för att öfverlägga om kriget. Efler
upptagandet af allt som talade derför, yttrade T.: "Dock
ligger mig ännu pà hjertat erinran af hvad sig år 1741 och
de följande åren tilldrog, då ställningen syntes lika
fördelaktig och dess oaktadt missämja, afund, harm, bitterhet
gjorde ej allenast vårt företagande onyttigt, utan försatte
äfven riket på brädden af sitt förderf. Jag råder derföre
att vinna tid äfven detta år genom makliga underhandlingar
för att se huru kriget vänder sig och under tiden närmare
utforska Ryska hofvets afsigter."
T. tillbringade hädanefter somrarne mestadels på Åkerö.
Om vintrarne i Stockholm var hans bus öppet en gång i
veckan för ett valdt sällskap: Stiernman, Berch, Tilas, Svab,
Rosén, Bäck, Wargentin, Lundberg, Rehn, Arrhenius, Pasch
och Fehrman.
T:s sinnesstämning och sysselsättningar 1757 tolkas bäst
i bans för detta är nu utgifna dagbok. Följande året
skrifver han så om sig sjelf: "Min dagliga efterlanka, säger ban,
sysselsätter sig att eftersinna l:o Öm jag ej redeliga ment
emot Konung ocb Riket, ocb 2:o Om jag uppsåtligen
tillfogat någon min nästa något ondt. Men så sant jag, gamle
man, saligheten ärfva tänker och, rcntvagcn i Christi blod,
stå inför den alltseendes öga, vet jag ej något sådant med
mig. Herren allena vet alt jag dagligen inför honom
ran-sakar mitt hjerta. Liten otålighet emot mina oförtjenta
o-vänner, någon flygtigbet i tankar, något bekymmer.för mina
närmastes tillkommande öde, någon skiftande kolnad i min
eljest brinnande kärlek till Gud, någon vedervilja emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
