Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thorild, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T ii o it i l d , Thomas.
utan att dock deruti kunna lyckas, sä mycket den
beskedlige mannen föröfrigt än värderade den svenske tänkaren.
Lägg till några anonyma tyska Rec:s flyktiga beprisandc af
bans "Geistreichbeit" och "Genialität", — så är detta
alltsammans — i sanning vida mindre än en sådan
tankefyndighet förtjenat. Atterbom anmärker sjelf, att i de tyska
Com-pendierna af Philosophiens Historia Th:s skrifter nämnas
antingen allsicke eller ock blott i fä rader vid sidan af
systemer, långt mindre märkvärdiga än hans.
Än mindre uppseende gjorde hans system i Sverige.
För allmänbeten var hos oss Archimetrien knapt ens känd
till namnet: hvarken den Silverstolpiska eller
phosphoristi-ska skolan, ej heller tänkare exprofesso, såsom Höijer,
Biberg, Grubbe togo veterligen minsta notice om slutstenen i
Th:s philosophiska hufvudbyggnad. Atterbom ensam
tillkommer den äran att hafva öppnat portarna till
bekantskapen med ett system, som, i trots af all dess ensidighet,
dock, enligt vår ringa mening, förtjenar studeras framför
månget annat vida berömdare.
Ännu återstår att tala några ord om Th:s skaldskap.
Hammarsköld yttrar, att ban af "Naturen icke tyckes hafva
varit kallad till Skald"; jäfvande denna dom, medgifver väl
Atterbom att Th. "icke blef en stor poet", men dock i alla
fall var "en stor poetisk natur." För vår del bekänna
vi, att vårt omdöme ligger närmare Hammarskölds. Hade
det berott af enthusiasm, känsla, kralt, höghet i tankar,
vidd i åsigter, skulle kanske ingen stått öfver honom på vår
parnass. Men af allt detta uppstår poesien ej omedelbart,
utan dertill fordras en omsmältning, ett slags cbemisk
process i konstens degel, och denna konst — som hos de äkta
skalderne är sjelflärd — förstod icke Th. Han ville gifva
oss tanken blott och bart, utan den förmedlande
öfversättningen, gifva oss naturen i massa och på en gång, icke i
bild och stycke för stycke. Dertill räcka icke konstens
ramar till; icke heller fördrager Poesien den omedelbara
anblicken af Ljuset eller Sanningen, utan hon kan blott
afspegla deras reflex, blott dväljas inom det mystiska
half-dunklet, blott tala tecknens och aningens språk. Också var
Th. för mycket han sjelf, för att ens i phantasien kunna
försätta sig i särskilda främmande belägenheter,
sinnesrörelser, åskådningar o. s. v. Således hade denne för öfrigt så
utmärkte man ej minsta anlag för hjeltedikten eller dramat,
ja knappt för andra lyriska utgjutelser, än de starka, ty
hans lyra klang ej, likt æolsharpao vid minsta fläkt, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
