Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wattrang, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Wattrano, Carl Johan.
och Elis. Adlersköld. 2:o C. M. Stencil, dotter af Erkebiskopen
J. Stencil ock Elisab. Håkansdotter Spegel.
Vid 1719 års riksdag, då "Secreta Utskottet" fattat
den nr Carl XH:s blodiga hand fallna spiran, se vi Hen
Assessor Carl Wattrang vid C. G. Gyllencrentz, C. Ribbiugs,
Carl Cronstedts, Sam. Hylténs etc. sida. Bland deputerade
rörande mynttecknen se vi Assessorn jemte C. Ribbing etc.
Han talar der för en bankrutt såsom enda utvägen. C.
Ribbing förenade sig deri, erkännande likväl, att en enskild ej
så kunde med ära bete sig. Vid en sednare session
förklarade C. R. att Wattrang nogsamt utredt och bevist, att
ingen tillgång nu funnes till mynttecknens inlösen. D:r Molin
fortfor: Ständerna hade visst skrifvit under rörande
mynttecken och sedlarne, men som det var ett tvång, ansåg
theo-logen det ej bindande. Wattrang fann betänkligheteu af en
bankrutt ringa, då en stor del fanns i utländningars händer,
CO à 70 tunnor guld ungefär, som så lättast kunde
liqui-deras. 1/3 nämndes dock såsom möjligtvis betalbar, då 1/6
finge betalas genom utan ränta löpande obligationer, 1/6
genom extTa ordinarie medel, deribland de till 2 öre evalverade
mynttecknen. Kyrkor, fattiga och pupiller fingo deltaga i
den allmänna förlusten. Böndernas taleman tilläts andraga
böndernas mening. Det syntes dem klart, att hvad de
mottagit af Öfverheten som godt mynt, borde vid
skattebetalningen som godt mynt emottagas. Wattrang yttrade sednare,
att några måtte få full betalning, t. ex. de som mottagit
mynttecken för att derför få köpa jern, men intet jern fålt.
Än uppläser han Contributionsplacater med anmärkningar,
än deputationens protocoll rörande utländningars frihandel,
än protocollet rörande Ehrenpreutz’s arrende af stora
sjötullen. Mer än en gång anföres: Utskottet biföll Herr W—s
förslag. Då en deputation sättes för att granska
upphand-lingsdeputationens administration, väljes E. Creutz, Wattrang,
Lagerberg, Cederholm, Leyel samt 2 Kyrkoherdar och 2
Borgare. W. sändes då till bönderna att visa dem
nödvändigheten att antaga deputerades förslag rörande mynttecknen.
Secreta Utskottet föreslog dock slutligen inlösen af
mynttecknen till hälften, hvilket adlen bejakade enhälligt.
Deremot satt ej Wattrang i Blods-Commissionen öfver
Görtz.
Utan tvifvel har Assessor Wattrang varit en af de
arbetande ledamöterna, som både haft insigt och välmeuing.
(Kalla: Cederschiölds 1719 års riksdag.)
—N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
