Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wijkman, Casper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 Wijkman, Casper.
spelat kort på Långfredagen’). Wijkman fann, att om
angifvelsen egde grnnd, en så ovärdig och obetänksam t1 rest,
som så långt exponerat religion och sitt embete, borde bli
känd. Men W. synes tegat, då Kempff, framdragen inför
offentligheten, förklarat, att han skickat sig som hans egen
conduit och det hederliga sällskapet hos friherren faun
anständigt; begärande ståndets protection mot den vanära
illasinnade torde påsyfta mot hans och ståndets eget tillbörliga
anseende. — Den Comministem kunde väl spela sina kort
öfver allt. Han uppsändes af fattiga Capellaner, för att sti
på deras rätt; men blef derunder sjelf Hofpredikant och fick
stiftets största pastorat, hvarpå han lemnade Capellanerna I
samma ställning de voro fornt.
I Secr. Utskottet d. 14 Jan. 1772, då fråga var om
till-låtelse för K. M;t att trycka sitt tal af d. 28 Nov. Inför
Landtmarskalk, Talemän och 4 af Riksens Råd, yttrar
Wijk-mnn, att om han här skolie ådagalägga sin undersåtliga
vördnad för sin kung, skulle han kunna fylla ett ark i
protokollet, Den oenighet som supponeras vara mellan Rikets
Ständer — kände han Icke. Han tillstyrkte svaret: Secr.
Utsk. hetygar dess underdåniga vördnad för konungens
landsfaderliga. nit, men Riksens Råd måga känna hvad deras pligt
af dem i detta grannlaga ämne fordrar, att förekomma ocb
afböja följderna af den oenighet, K. M:t befarat. Bilades sä
förbndet och föreslogs inför ständerna, att den som tryckte
ett konungens diktamen, skulle straffas såsom för
högmålsbrott.
Med hvilka flna ord uttryckte sig ej den myndige
prosten, då han var sin kungs Censor!
Wijkman ville ha Erkebiskoparne valda per capita Uaad
rikets presterskap. Men han talade ej blott inom ståndet.
Enligt Gustaf IIIis anteckning predikade han korståg — mot
adelsfolket om nätterna på klnbbarne. (Gust. Papp I: t5l)
Han blef vid den tiden — d. 29 Apr. 1772 — Kyrkoherde
I S:t Catharina i Stockholm. Men under det Wijkman ocb
Gadolin och Kroger längre fram på sommaren disputerade
som bäst om terminus flxus eller non flxus för Bergs-, Toll-,
Fiskeri-, Landt- och Sjö-militiæ samt
protokollsdepotalioner-nas arbeten, kom till dem från K. Gustaf veu kärlig Inrit"
att träda i arrest, der de fingo träffa sin gamle liatkyckliof
D:r Rutström. Det var den 19 Aug. 1772; och som af
Frihetstiden intet tecken till frihet stod åter, hurrade sannolikt
•) Se O. Osanders biografi här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
