Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Wirsén, Gustaf Fredrik.
punktliga verkställighet, som följde hvarje hans ordre. En
i erobetsverk grånad inan kunde ej hafva varit mer
imponerande. Många, soui ännu stodo öfver honom, märkte
överlägsenheten och hyllade i honom såsom Hylander i sin
Con-sistorienotarie, — "en möjligen snart framträdande förman."
Det lär varit då W. 1807 förordnades att reglera de
värfvade truppernas passevolaus-ärende, Toll 1 lieras
närvaro sade Konungeii (det skedde 1 Helsingborg), att NV. var
en man att auvända der en stor skicklighet kräfdes. Ar
1808 blef han Statscoramissarie, väl emottagen af d. v.
Chefen i Statscontoret, Friherre Lagerheim, som tidigt
upptäckte i den nykomne en man, som passade till efterträdare.
W. blef 1808 L. i Krigs-Wettenskaps-Acadeinien ocli
insattes som Ledamot i K. Krigs-Collegii Krlgsdeparteuient
med befallning att sammanträda med K. Kammarcollegiuin,
för att utarbeta Krigsgärdsförfatfningen.
Här kräfdes sannerligen en stor skicklighet; men den
kom ej nu att anlitas. Revolutionen följde och
Krlgsgàrds-förlattningen återkallades. I revolutionen togo Wirséiiarne
Ingen del. Tacksamheten mot den Konung, som framdragit
dem, lade band på deras politiska tunga och arm. De
t. o. m. uttryckte missnöje med åtskilligt vid katastrophen,
som sårade Majestätet, ntan gagn för fäderneslandet. Detta
gjorde att de räknades som Gustavianer, änuu sedan de med
fullt hjerta fästat sig vid den nya ordningen. 1809 års rniiu
ernade först ej använda Tolls skyddling G. Wirsén ocii han
framhöll sig ej heller. Men Landshöfdiugeu i Örebro
Salomon Löfvensköld yttrade i afgörandet stund, att regeringen
behöfde Statscommissarien W. iner än han behöfde
regeringen. Han iusaltes då i allmänna ärendernas beredning, den
tidens "Regerings-Rätt". Detta förklarar W—ns Innerliga
förhållande till Frih. S. Löfvensköld intill sin död. 1810 blef
W. R. W. O.
1812 behöfde Kronprinsen lära känna män af insigter
och kraft. W. blef derunder föremål för hans
uppmärksamhet. Prinsen blef snart sagdt hänförd af den nya
bekantskapen. Befordringar, som inneburo högsta arbetskraf,
regnade öfver den 33-årige. Han blef först Statssecreterare vid
Händels- och Finansexpeditionen samt i denna beställning
adlad (n.o 2222); sedan Statssecret. för Krigsärenderna;
derjemte OrdTörande i Allin. Magazins-Directionen, Led. af
K-Landtbruks-Akad. och Commendeur af N. 0. — Följande året
(1813) kallades W. att följa Kronprinsen för "att organisera
arméens ekonomi och närmast Hans K. 11. föra de administra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
