Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Wirsén, Gustaf lYedrik.
civil heire 1813, mer äii Adlercreutz, dristade tala för
Anckar-swàrd och då Adlercreutz fått tillsägelse att helsa liouom, det
hau kunde få resa hem till siu unga fru, efter ban såg så
ledsen ut, så dristade W. försvara houom, så godt ske kände,
för hans ledsnad öfver 1812 års politik.— När Gustaf Adolph
i Tyska tidningar infört en protest i anledning af hans sons
uteslutande från Svenska thronföljden, arsade sig W.
ombmls-maunaskapet för f. d. Konnngen, till hvilken ban dittills
sändt det årliga anslaget af Sverige, och hvilket besvär rätt
hederligt ersattes.
I slutet af 1817 räknades W. såsom den kärna, kring
hvilken oppositionens lösare massa utan tvifvel sknlle sluta
sig, beräkuande patrioterna deraf mer gagn, än af det
Scbwe-riuska utskottet, vid förra riksdagen. Grefve Jac. De la
Gardie skref från Öfveds kloster d. 1 Januari 1818 till sin bror
Landshöfding Axel: Ett bref från Stockholm framställer W.
såsom en af oppositionens coryphéer, med en inflytelse, Hk
den Fredrik Gyllenborg hade, som nära i 20 års tid styrde
hattpartiet utau att någonsin öppna sin innu på Riddarhuset.
Jag kointotør ihåg att gamle Grefve Fersen berättat mig, alt
voteringarne ofta skedde efter Gylleuborgs kapprock. Når
han hade eu grå, voterades nej, när han hade en röd,
voterades ja." I Kiksrättsfrågan ogillade W. utan tvekan
Cederströms okloka beteende, ej mycket ursäktande Björustjernas.
W. var en stor beundrare af Preussiske Statsministern Frih.
v. Stein, hvilken hau besökt under sin första verksamhet I
Tyskland och af hvilkens anda han syntes ha fått sin första
politiska väckelse. Då W. talade om denne mans
sjelfständighet, hans umgänge med sin tids främste intelligenser,
hans energiska reformer i liberal anda, då fingo W—ns ögon
eu ovanlig eld, hans språk blef upphöjdt, t. o. m. skönt, och
man såg för sig en statsman, som syntes vara både benägen
och vuxen att utföra liknande reformer i Sverige, viss alt
kunna det, utau att stöta monarkiens vettiga vänner för
hufvudet.
Snart fann W. sig väl inom sitt Støtscontor, der hau
med flit medarbetade på sin "Rikshufvudbok". Men ban
författade ej blott siffror. Hans tal som Preses i K.
Weteu-skaps-Akad., oin ßankinrättuingar och Statslån, der han
upplyfter den fana, vid hvilken Järta sednu kämpade inot
Agardh och Björnstjerna, Statsskuldssystemets förfäktare, åu
uier hans tal öfver den gamle vännen och befordraren Carl
Lagerbring, då dennes grefliga vapen krossades 1822, väckte
beundran hos de oväldiga ocli förundran hos ovännerna. Der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
