- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
400

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Örnskjöld, Pehr Abraham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400

örtfskjöld, Pehr Abraham.

en Kongl. Författning ntkom den 18 Febr. 1767, som
bestämde hnrn, der hemmansklyfnlng ej tåldes, arfslotter kunde
uttagas i torplägenheter. Så utflyttades söner och mågar
till nya hem i den ouppodlade skogen, utan att odalegorna
styckades. — Landshöfdingeembetet utfärdade ntan lösen
stadfästelse på gjorda öfverenskommelser. "Jag är öfvertygad,
skref Ö., då han nödgades försvara sloa reformatoriska
tillgöranden, att då onyttige och öfverflödigc skogar, som au
tjena till vilddjurens nästen, blifva i incnniskohemvisl
förvandlade och Norrlands mångfaldiga mossar och myrar
utdikade, skall klimatets hårdhet till stor del försvinna."
Fienderna till Ö. anklagade honom att för mycket bemöda
sig att öka Kronans Inkomster. Försvararne iuvände, att
1734 års Landshöfd.-Instr. pålaggt honom som en vigtig
em-betspligt, att bevaka Statsinkomsternas lagliga tillväxt,
visande att ban befriade vid jordransakningarne dem ban
upptäckte utom lag hafva blifvit skattlaggde. Ö. var en
statsman, som knnde uppfatta det helas rätt, £] blott eu ensidig
embetsmän, som betraktade Kronans rätt i samma förhållande
till de enskildas, som en nitisk dräng kan anse sin
husbondes rätt i förhållande till en grannes, der han vet sig vara
skyldig husbonden men ej hans granne någon tjenst. I
Skogshushållningen angaf Ö. sin sats vara, att den skogsmark, som
består af berg, stenmal och annan till åker ocb äng otjenlig
jordmån, må till skog bestämmas och med sparsambet
anlitas; men att all den öfriga skogsmarken bör efter band
användas till uppodlingar och meuuiskohemvist, allt efter som
folkhopens tilltagande kräfver. Eu bestämd och allmänt
erkänd egande rätt, ansåg Ö. såsom första vilkoret för
skogshushållning. Ingen har före honom med så stor drift
befordrat skogarnes geometriska affattning, såväl mellan
kronan och enskilda, som mellan dessa inbördes. Råskillnaderoa
mellan grannbyar voro visserligen fornt angifue, men
storskiften inom ett byelag hade dittills föga iTrågakommit. Som
Grefve von Rosen ett halft sekel sednare i Skåne måste
under nit för enskiften kämpa mot allmogens lindrigast sagdt
obåg. för en nn af allmänna rösten beprisad reform, så
måste Ö. i sin tid använda all sin lifvande anda för att utrota
allmogens obåg för de nämnde storskiftena. I försvaret af
hans vänner framhölls, att hans vård om kronoskogarne visst
ej, såsom ofta, var ett inskränkt sträfvande att rycka stora
jordrymder från jordbrukets inflytelse; tvärtom var hans
främsta ögonmärke, att genom afvittringar bereda utrymme och
trygghet för bosättande bjonelag. Från 1764 till 1760 voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free