- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
401

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Örnskjöld, Pehr Abraham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

örnskjöld, Pehr Abraham.

401

930,000 tnnnland, eller nära lika stor rymd, som bela Malmöhus
län, affattade, oberäknadt ismätnlngar öfver större sjöar och
strömmar. Dessutom blefvo provinsslcilnader emellan
Medelpad och Jemtland samt mellan Medelpad och Helsingland
uppgjorda och vid domstolarne profvade ocb fastställda. Med
en lika oafbrnten verksamhet biefvo socknarnes rågångar
bestämda. Alla större vatten 1 nämnde 3 provinser blefvo
geo-metrice affattade och chartlaggde, äfven med hänseende till
behofvet af geometrisk charla öfver länet. Jemtlands
kronoskogar befunnos utgöra 84 qvadratmil, hvilka, dittills
inblandade med de enskildas, gjorde både kronan ocb den redlige
proprietären ringa nytta. Skogen förtärdes af skogseldar,
eller nedruttnade, allt för aflägsen från alla båtande
afsätt-ningsställen. Nu uppgaf Ö. ett rörslag, byggdt på rnllständig
localkäuuedom, till en båtfart eller åtminstone till
skogsprodukternas flottning ned till Bottniska Viken. Hulphers anför
bnru i en socken brädsågnlngen, som 1765 varit 1,500
tolfter, 1709 var 1,700%

Näst skogen måste åkerjorden vara föremål för den
nitiske höfdiugens omtanka. Med öfvertygelse att de
nattfroster, som ort a förhärjade länets grödor och visade
jordbrukaren till barkbrödet, berodde till ej ringa del ar försummad
skogs- och kärrodling och den öppna jordens otjenliga
bruk-ningssätt, sökte ban mota odjuret 1 sin kula. Diken och
graTvar i en åker ansågos för nilsshnshållningsbevls, ärven
der källdrag visade sig 1 mängd. Skogen ansågs böra stå
tätt intill åkerrenen såsom ett värn mot köld och frost. Höga
renar qvarstodo rör att uppdämma vattnet, ehnrn de alla
våta år derigenom dränkt en betydlig del ar grödan. Väl
hade man lärt alt hopsamla åkrens lösa stenar i rör, men
ej att bortföra dessa, som ofta borttogo 1/3 af åkerjorden.
Under sin kringresa i länet 1763 rann Ö. dessa oskick örver allt,
men stundom jordmåner ar verkligt värde. I Ångermanland,
Medelpad och Ragunda pastorat i Jemtland, rann han en
lera, som var mullblandad, eller så belägen, att den knnde
lösas ar gror sand, och lärde allmogen känna jordarternas olika
förtjenster. Han skrer sjelf en undervisning för allmoge i
åkerbruk ocli ängskötsel, "en skrift, som har i sanning ett
värde öfver sitt tidehvarf’ Kronbetjeningen fick uppdrag att
lägga sig till Bar. Brauners Jordbruksafliandlingar. Syuerna
å krouobemman hvart tredje år, påbjudna af allmänna lagen,
iakttogos, ocb det utan kostnad för bonden. Då upplästes
stycken ur Brauners arbeten. Landtmätarne befalldes att
BIOGR. LEX. XXIII. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free