Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Heurlin, Christopher Isaak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Heurlin, Christopher Isaak.
snillets öfverlägsenhet bättre sin respeet än alla de andre
lärarne.
11. skattade vigten af den gymnastiska undervisningen
högt, och han hade på förnära håll sett "den Akademiska
friheten" för att ej göra det. Det är charakteristiskt och
må derföre anföras, att då en nyss blifven student skref till
Lectorn rörande en Gymnasists önskan, att från en lägre
class på Gymnasium afgå till Akademien, Lectorn utan alla
maktspråk grundligt och utförligt utvecklade skälen för sitt
afstyrkande . . . "Gymnasisten återkommer från Akademien
ofta uslare än ban rest, och Consistorium af
consideratio-ner — af nåd — och af brist sätter kappan på honom.
Han kommer än sämre till pastoralexamen, der samma
medömkan verkas. Hvad är orsaken till lärdomens aftagande
bland presteståndet? Böra icke de orsaker, som vållat det,
undanrödjas? Finnes nu knappt någon, åtminstone
skickligare magister, som vill gå den egentliga prestvägen? Hvilka
blifva då de egentlige arbetarne i vingården? Hvad aktning
skall Ståndet då kunna ega oeh behålla? Och hvilka
följder för religionen? Jag har en bedröflig erfarenhet i detta
fall och jag önskar kraftiga steg till återupplifvande af den
förfallna lärdomen och anseendet. Jag tror att om
Gymnasium och Akademien verka i harmoni, det goda ändamålet
skall vinnas. Då skola skickliga Magistrar åter ingå till
arbete inom församlingen, då skall tilloppet af sökande till
hvarje ledighet förminskas, dä skola intriger, köp och
ac-corder så småningom kunna upphöra. Men skall något godt
uträttas, dä må allsinga undantag göras . . Förvandla våra
Akademier från bildningsanstalter för blifvande Embetsmän
till det högre de borde vara, upplifva der en sann anda och
jag tillåter gerna hvem som helst att resa dit."
Detta kan nu betraktas som ett programm, mera
auten-tikt än något som skrifves för att vara det. Och under
närvarande ställning är nationen berättigad att känna dessa
principer.
1822 befordrades Lector H. till Tolgs pastorat, blef
1824 vicarierande och 1825 ord. HäradsProst.
Första gången H. ådrog sig Sveriges uppmärksamhet,
var, då han af sitt Stifts Presterskap kallades till den
märkvärdiga revisionen af Stats-Banco- och Riksgäldsverken 1827.
Man hade 1818 funnit det alltför "menlöst", att i
ettfcon-stitutionellt land sakna en opposition. Man sökte
framställa en sådan 1823, om ock någon menlöshet uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
