Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bokstafven H - Hambræus, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hambræus, Jo7ias. 390
svenska en Etliiea Christian», Greifsw. 1616, Erasmi libcr
de civilitate morum puerilis, Sthm 1620, Densammes
na^à-xhjff»?, Sthm 1620; öfversättande på Franska: Messenii rätt
vackra Skådetorn, Paris 16o5, den classiske Freinskemii
tal på Dr. Christinas 22:dra födelsedag, Paris 1635;
tvifvelsutan för att hland franska folket göra den
kringresande Drottningen populär och vinna henne de uttryck af
beundran från folken, i hvilken hon säkerligen väntade
ersättning för kronans glans. Derjemte har han utgifvit
tillfällighetsskrifter, som lika mycket hedra hans hjerta, som
nyssnämnde öfversättningar på Fransyska hedra hans
patriotism, så vida det måste anses för en sådan att hos andra
folkslag göra vår litterära ära känd. Vid Pkilos. & Med.
Doctor och Stadsläkarens H. Thunæmontani död 1622 utgaf
han ett Epicedium i Sthm och i Paris 1637 en Oraison
fu-nébre, som ban året förut hållit i Paris öfver Med. Dr.
Andreas Martini i Wittenberg. Vid Schering Rosenhanes död
utgaf ban en Tröstespegel 1664 till Enkan Beata Sparre.
H. förtjenar också minnets ära som prest. Vi ha nämnt
huru hans nitälskan lade grund till det första Lutherska
kapell i Paris (1626). Han fick bär en vidsträckt församling.
Hvar helst en Lutheran Insjuknade, der Paris var det
närmaste stället, hvarest en Luthersk själavård kunde fås,
be-gärte man honom till sig. Sällan ville den tiden en
prote-Ntant dö, utan att ha, soin det kallades, försonat sig med
Gud, hvartill "skrift oeh aflösning hörde som en beredelse"
och nattvardens firande såsom det, hvartill man dermed
beredde sig. Dessa allmänna meningar skafiade stort utrymme
för H:s nitälskan. Hertig Carl Gustaf skrifver derom (i bref
af d. 28 Maj 1640 *); huru H. då med berömligt nit i 26
*) Interdum dormitat Homerus. Det lian hända en hvar, att
af en slummer göra ett nästan oförklarligt misstag; men fullt
oförklarligt är det, då den ene efter den andre, upprepar en .orimlighet. Då
Carl Gustaf 1640 var i Paris framlades fuudationsbrefvet — vi
känna ingen annan rimlig förklaring — af d. 1 Dec. 1626 för honom
och han skref sitt namn, rangen till ära, framom alla, som förut
underskrifvit. Derigenom kom en okunnig till den uppgiften, att
fundationcn d. 1 Dec. 1626 skedde "i närvaro af d. v.
PfaltaGref-ven sedermera K. Carl Gustaf." Detta inflöt i Sv. Mercurius 17C3
Mars sid. 209; och sedermerai Sv. Posttidningen 1778, IV. 21, der
det rent ut säges att Lutherska församlingen i Paris blef stiftad 1626
af PfaltzGrefvcn sedermera K. Carl Gustaf i Sverige, som då
uppehöll sig i Paris. Derpå upprepar Westén samma tanklösa uppgift i
Hofclcrec. Hist. I. p. öOl derifrån det gått ut på många ställen.
1626 var Carl Gustaf elt 4 års barn, som ej varit utom barnkam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
