Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dr la Gardie Magnus Gabriel. 45
tydlig, att den medtog femte delen af all egendom.
Ryssarne förstälde ej sin afvoghet mot Sverige, hvilken
härledde sig från följande omständigheter: att Svenskarne
under sitt beskydd tagit Lithauen och att deras sändebud
ej, såsom de Kejserligas, velat vara åskådare till Czarens
intåg i Moskau. Till detta sednare svarade Svenskarne:
de hade ej ansett passande att visa sig offentligen , förr
än de hos Czaren haft företräde. De klagade öfver, att
en deras kurir blifvit anhållen i Tuer, att deras folk ej
fingo fritt gå ut i staden. Ryssarne genmälte, att det
förra äfven händt en Rysk Legation i Stockholm, som
velat sända ett bud till Ryssland , och med afseende på
det sednare åberopade Ryska Cancelleren, som 1649
uppehållit sig i Stockholm, följande ord af Axel
Oxenstjerna, att den som reser till andra länder, bör taga seden
der, ej föra den med sig. Beskickningen fick omsider
företräde, då G. Bjelke i ett hemligt samtal förestälde
Czaren nyttan af en vänskaplig förening mellan Sverige och
Ryssland, och om än Polen nu var besegradt, borde denna
makt ej föraktas, utan med gemensamma krafter
förföljas. Hvilket medgafs af Ryska Czaren, likväl såvida att ej de
båda förbundna makterna dymedelst sammandrabbade i
fiendtligheter. Bj. framdrog alla besvärspunkter, af hvilka
den väckte de största svårigheter, att Czaren infört
Lithauen i sin titel. Svenskarne hade i det bref, som
stad-fastade den eviga freden, endast medgifvit Ryssen de
tillägg, som utan Sveriges förfördelande kunde beviljas. De
som hindrade Svenska sändebuden från att uträtta något,
voro Kejserliga Legaterna , af hvilka Allegretti förstod
Slavonska mycket väl , och derigenom sattes i stånd att
utan tolk underhandla med Ryssarne. Han höll med dem
hemliga sammankomster om natten, och intalade dem,
det Svenskarne liade för sed att blanda sig i de krig , som
andra nationer fört nära sitt slut, och att skörda af
andras arbete. En ny anledning till fiendtligheter, som
af Ryssarne begagnades, var, att Svenskarne satt sig i
besittning af Braslaviska området, af småstäderna
Dru-ja, Drissa och Icazna. De la Gardie lät Ulenbrock
afgå, för att lägga under Svenska kronan Braslaviska
districtet, och vid detta tillfälle kom honom Nassokin
under sken af vänskap med ’300 ryttare till möte, och
bestred Sverige besittningen af Druja, då denna stads
invånare redan gifvit Czaren sin ed. Borgarne sade
likväl , att ingen utan några fångar gjort det. Czaren lade
likväl ej stor vigt på denna stad. Hvad han mera be-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
