Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1)k. la Gardik Magnus Gabriel.
65
sig i den befallning han utfärdade till Sehlippenbach och
Güldenklou, att ensamma resa, om ej DLG. blef färdig.
Vilkoren för en fred med Sveriges fiender omvexlade
betydligt vid öfvergången från en genom krigslyeka och
under ledningen af en erölrande Konungs hjeltekraft
fruktansvärd ställning till det behof af hvila som en
förmyndarestyrelse efter mattande krig kräfver, och som endast
i andra makters afseenden på en politisk jemvigt kan
beräkna en bundsförvandt och en välvillig röst, när det
gällde att sluta krafttöm mande fejder och trygga det
öf-verspända samhällets lugn och oberoende. — Konungen
fordrade bela Liefland , äfven den Polska andelen, med
inbegrepp af Curland och Semgallen, och derjemte, om
möjligt var, Preussen; eller åtminstone halfva tullarna från
det kungliga Preussen, och tredje, eller fjerdedelen deraf
från hertigliga andelen deraf. Till Kejsaren och
Brandenburg önskade han det förhållande återstäldt, soui
West-phaliska freden stadgade. Dock skulle Sv. sändebuden ej
spänna anspråken för högt, i betraktande af Sveriges längtan
efter fred. Sehlippenbach fick befallning att förgäta de
bevisgrunder för Sveriges anspråk på Preussen, som han
alltid framkastade. Hertigen skulle i Pomerellen och
Sa-inogitien , eller ock i penningar bekomma ersättning. . .
........Kunde Hertigen ej förmås afträda Curland,
borde Hertigdömet komma under Svensk länshöghet , och
standerna der bringas i samma författning, som de
Lief-ländska. På besittningen af Pilten gjorde Kon. anspråk,
mot det han till Curländska Hertigen erlade lösesumman.
Arfsrätt efter Brandenburg till det hertigliga Preussen
utgjorde äfven en af Svenska Konungens fordringar.
Lega-terna hade en skyddsvakt af trehundrade Polska ryttare
och infanterister och derjemte hundrade hejdukar af
Polska Konungens garde. Incognito i Lumbres vagn
besökte de Danzig. Den som ifrigast arbetade på att bringa
underhandlingarna till ett önskligt slut, var Polska
Drottningen. Hon lät hälsa Svenska sändebuden, att de ej
skulle fråga efter Polackernas högtrafvande ord, eller
hotfulla åtbörder. De nödgades för sina allierade
förställa sin benägenhet för freden. Ett tvistämne vid
öfverläggningarna uppstod genom Polska Konungens vägran att
afsäga sig Svenska vapnet och konungatitlen. DLG.
visade sig på Fransyska Legatens föreställningar benägen
till denna eftergift, såsom ej menlig för Sverige, emedan
allt hvälfde sig kring en tom titel; men Bengt Oxenstjerna
motarbetade af alla krafter en dylik concession, och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
