Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cv
numera ingen punkt i Sverige fanns, som ej var honom
underdånig 2).
Med thronhvälfningen följde naturligtvis också en
omflyttning af de förnämsta embetena och förläningarne, och det sätt,
hvarpå det segrande partiet dervid gick tillväga, bekräftar allt
for väl de dåliga tankar om dess patriotism och oegennytta,
som samtiden hyste. I Lübeck berättades det, att man fordrat
af K. Kristiern, att han ej skulle uppehålla sig i Sverige, utan
blott härifrån uppbära skatt, samt att han ej skulle ega att
besätta mer än två slott3); i Sverige fäste man sig vid, att
de personer, hvilka reste som sändebud vid K. Kristierns
inkallande, just voro sådana, som hade sålt sina gods till K. Karl,
och man trodde, att de hoppades att efter hans afsättning få
dem tillbaka4), en förhoppning, som blott så till vida var
grundad, att riksrådet beslöt att säljarne eller deras arfvingar
inom tre år skulle få lösa sådana gods tillbaka af kronan.
Uppresningens ledare hade icke underlåtit att genast sörja
tör sitt eget och sina slägtingars bästa. Jöns Bengtssonv sjelf
mer hersklysten än egennyttig, synes hafva nöjt sig med en
frikallelse från allt ansvar för sin förvaltning. Hans vän biskop
Sigge hade fått Selebo härad, som ligger omkring Tynnelsö
Script, rer. Dan. VIII, 380.
») Lubeck. Chron. II: 194.
’) Denna anklagelse finnes hos Ericus Olai, som i det hela blott
fragmentariskt och stundom med tydligen dämpad ovilja tecknar denna tidens
händelser. Hans uttryck äro: Erant autem missi, qni hona sua vendiderant regi
Carolo, ut eodem excluso detur eis fiducia obtinendi ad ea recursum. De
härmed åsyftade personer äro riddarne Jon Karlson (Färla) och Fader Ulfsson,
hvilka enligt K. Kristierns egen uppgift i proklamationen af d. 6 Juni 1470
(Hadorph, II: 257) voro de, som å riksrådets vägnar inkallat honom. Att den
förre sålt sina gods till K. Karl, synes af ett Erik Axelssons och Erik Nipertz’
dombref, dat. d. lf> Febr. 1458, föranledt deraf att Erik von Lipen, såsom
närmaste arfvinge, igenbördade dessa gods, hvilka K. Kristiern, sedan Jon
Karlsson aflidit, kort derefter sålt till Nils och Karl Finkenogh, och nn fordrade
igen äfven afraden, som de uppburit af godsen, och anföres det i domen, att
■Rikeains Raadh häfde thet swa stadgat i Stockholm, at næste frrende eller the
som swadana gods saalt hafdo fornempda konung Karl, scnlde hafwa makt thetn
igen att köpa af kronone innan thry aar». Original i Upsala Bibliothek. Hvad
Fader Ulfsson angår, bevisas det af ett K. Kristierns salubref till honom, dat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
