- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CXXXIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.cxxxni

Vid samma rådssmöte forehades ännu andra vigtiga
ären-der. Likasom K. Kristiern förut lofvat i sin tredje försäkring
innan han blef erkänd, och redan skett i Danmark och Norge,
beslöts, att alla kronans län och gods, som af föregående
konungar voro pantsatta skulle återfalla till kronan, med skyldighet
dock för konungen att gifva ersättning, derest de icke hunnit
afkasta så mycket, som motsvarade lånesnmman. Någon ränta
ville man af omsorg för långifvarnes själar icke medgifva, och
öfverlemnades det derföre åt konungen att uppgöra med dem som
af panterna kunde hafva uppburit mera än lånesumman utgjort4).

Slutligen företogs, innan rådet åtskildes, äfven ett slags
rättegång mot den fördrifne K. Karl, som också var beräknad
på att skaffa konungen inkomster och förr eller senare komma
upprorsmännen till godo. Han hade genom en föregående
stämning, som blifvit anslagen i Danzig och flera af de Tyska
Hansestäderna vid Östersjön, fått kallelse att vid pingsttiden infinna
sig i Tälge, för att der svara inför K. Kristiern och hans
Danska och Norska rådsherrar på de anklagelser, som drottn.
Dorothea och Svenska riksrådet hade att framställa. De gälde,
att han indragit drottningens morgongåfva eller lifgeding, hvilken
han skulle hafva »beseglat», att han brutit unionen genom att
med våld göra sig till konung i Sverige, att han inträngt sig
till konung i Norge, att han förmenat prelaterna deras fria
biskopsval, indragit helgdagar och beskattat klerker, samt tagit
med sig kronans och kyrkans skatter och klenoder ur riket5).

»Noreskow», pä gammal Svenska Noraskoga, ungefär motsvarande Nora
bergslag; men det förra föreningsbrefvet nämner så uttryckligen »gamle
Noreberghs-lagh» att der icke kan vara något misstag. Noraskoga räknades annu till Närike
och hörde både förut och efteråt till Örebro län.

4) Anf. st. s. 94. I öfverensstämmelse med denna grundsats har K. Kri-

stiern d. 2 Febr. 1458 för 2000 Stockholmska mark till Tnre Turesson för-

pantat Torsåkers (Torstuna) härad å 10 år, efter hvilkas förlopp skulden sknlle

anses betald.

8) Stämningsakriften finnes i utdrag hos Hvitfeldt, folionppl. s. 876, 877.
Innehållet af det exemplar, som K. Karl besvarat, är i vissa delar skiljaktigt,
och troligt är, att Hvitfeldt följt ett utkast, hvilket vid hans tid fanns i
Danska Geh. Arkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free