Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXII
Karl hörsammade naturligtvis icke denna stämning, utan
utfärdade en ny försvarsskrift, hvilken han utan tvifvel äfven
meddelade sina vänner i Sverige. Han jäfvade deri domstolen,
emedan ingen borde dömmas af sina uppenbara ovänner, och
hvad anklagelsepunkterna angår åberopade han dels, att
riksrådet gifvit sitt bifall till de öfverklagade åtgärderna t. ex.
morgongåfvans och helgdagarnes indragning, dels förnekade han
dem medelst hänvisande till allmänt kända förhållanden, såsoiu
i afseende på drottningens morgongåfva, enär han icke varit
tillstädes då den gafs, och likaså i afseende på konungavalet i
Sverige, äfvensom i Norge; i fråga om biskopsvalen, kunde han
med skäl återkasta beskyllningen på K. Kristiern sjelf. — Andni
stycken i stämningsskriften, smädelser snarare än anklagelser,
t ex. i afseende på konungens förfäder, vedergäldes med lika
mynt, och gjorde ban slutligen en genstämning till Jöns
Bengtsson, jemte öfriga rådsherrar, hvilka beseglat K. Kristierns skrift,
att möta i Danzig d. 29 Sept. inför K. Kasimir och hans
rådsherrar och rådet i Danzig jemte ombud från städerna Lübeck,
Wismar, Rostock och Stralsund (N:o 54).
Sedan det visat sig, att K. Karl ej hörsammade stämningen,
uppträdde K. Kristiern den 30 Maj 1458, inför en församling
af fyra biskopar och 16 verldsliga Svenska rådsherrar på
Stockholms slott och begärde dom öfver Karl Knutsson för den skada
han gjort derigenom, att han skilde rikena från hvarandra,
hvilket enligt foreningsakterna skulle vara belagdt med
dödsstraff, att han bortfört rikets klenoder, guld, silfver och
penningar och ej blott det som under hans tid blifvit samladt, utan
ock de guldkronor, som voro gifna riket »till åminnelse af drottn.
Margareta och drottn. Filippa», att han »med råd och dåd»
fört afvig sköld mot riket, sedan K. Kristiern blifvit konung,
enär han låtit plundra och bränna skepp, att han understödt
rikets fiender med »guld och silfver, hjelp och tröst» samt tänkt
att bringa rikets län i större förderf med Ryssars och andra
okristnas hjelp8), ehuru det med Guds nåd blifvit afvändt.
e) Denar anklagelse är troligen föranledd af ett ställe i det nämnda brefvet
om K. Kristierns val, dat. Åbo d. 24 Juni 1457, der det heter att K. Karla
»fogdar uppå slotten hota dem dagligen med Ryssar oeh hedningar», men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
