Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
StSr på frontonen af dess tempel skrifvet:
”Si döden blott en evig kärlek är”
(De omfamna hvarandra.)
Tredje Scenen•
De Förre. TZAREN inträder, företrädd af
Uppvaktande, som småningom aflägsna sig.
TZAREN.
Jag finner eder dä, som älskande det egnar,
Uti hvarandras armar; sådan åsyn fägnar —
AXINIA.
Ditt öga beder jag ditt hjerta tacka då,
Och nogsamt hjelpa dig min tacksamhet förstå —
Förstå min lycka ock. (Kysser hans hand.)
TZAREN (omfamnar henne).
’ Min dotter, i din lycka
Jag får till eget bröst min egen också trycka.
GUSTAF.
Min, som det anstår den, sig lägger till er fot
Och säger ödmjukt der: tag också mig emot!
Om stum hon dröjer der, hon i sitt djup ej finner
Ett språk, som höjden af ert ädelmod upphinner —
TZAREN (räcker honom handen,
som han kysser).
Som först jag egnat har åt er personlighet,
Dess dygder och dess börd, behag och älskvärdhet,
Den vänskap, det förbund se’n, som så länge gällde
Emellan eder far och Rysslands höga välde;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
