Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tum ur ett annat. Kausalitetssatserna alltså, som ställa
fakta bredvid hvarandra i förhållande af orsak och verkan
eller tvärtom, ha icke heller de någon logisk visshet.
Kau-salitetsprincipen kan icke erfaras genom något omedelbart
intryck. Vår iakttagelse visar oss, att företeelser följa efter
hvarandra, t. ex. att en biljardboll i och med det att den
stöter till en annan sätter denna i rörelse, men vi kunna
icke iakttaga, att en boll rör sig, emedan han får en stöt.
Här kan vår impression ej säga oss något, endast vår tanke.
Eller för att ta ett exempel ur vår inre erfarenhet: jag
iakttager visserligen, att min armrörelse följer på en
impuls af min vilja (post hoc = efter detta), men huru viljan
bär sig åt att sätta armen i rörelse (propter hoc = till följd
af detta), iakttager jag icke.
Orsak och verkan äro, menar Hume, fullkomligt
skilda från hvarandra, man kan icke ur det ena begreppet
härleda det andra på samma sätt som man t. ex. ur
triangelns begrepp deducerar, att vinkelsumman är lika med
två räta. Dock få vi genom en upprepad erfarenhet en
»psykisk disposition», som hjälper oss att med en viss
föreställning alltid »associera» en annan, som skall följa.
Denna disposition, denna »vana» af idéassociationer är
grundvalen för kausalitetsprincipen. Dock betonar Hume
efter detta resonemang ytterligare, att ur det faktum, att
b mycket ofta — eller hvad vi kalla »alltid» — följer
på a, icke kan slutas, att så måste ske alltid, om alltid
skall betyda »med nödvändighet». Fysiken är, fortsätter
han, ingen apodiktisk vetenskap som matematiken utan en
erfarenhetsvetenskap, dess satser äga blott den visshet,
som erfarenhet förmår ge, d. v. s. sannolikhet.
Naturlagarna äro formler, som uttrycka ett faktiskt förhållande
endast så vidt som erfarenheten bestyrkt desamma,
obetingad nödvändighet äga de icke, en afvikelse är icke logiskt
omöjlig. Begreppet »underverk» innebär alltså ingen logisk
motsägelse, om vi också med stöd af vår erfarenhet ha
anledning att icke tro på under.
Emellertid betonar han, att den visshet, med hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
