Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En undersökning om nykterhetstillståndet i Sverige 1931 av byråch. E. J:son Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En undersökning om
nykterhetstillståndet
i Sverige 1931.
En preliminär redogörelse
Av byråchefen
i Kontrollstyrelsen
Einar J:son Thulin.
Det pågår f. n. en av riksdagen begärd utredning om
sådana ändringar i den svenska rusdryckslagstiftningen,
som äro betingade av tidsförhållandena och av de under
tiden efter sagda lagstiftnings införande år 1919 vunna
erfarenheter — detta återger visserligen ej ordalagen
men väl andemeningen i riksdagens framställning.
Utredningen bär det officiella namnet 1928 års
rusdrycks-lagstiftningsrevision. Det nu pågående arbetet utföres
av en sommaren 1930 utsedd kommitté.
Då det gäller en så vittomfattande uppgift som att
överse och modernisera vår rusdryckslagstiftning är det
givetvis av största vikt att införskaffa material av olika
beskaffenhet, som kan tjäna som ledning för
bedömandet av vilka brister som föreligga och på vilka punkter
förändringar måste eller böra äga rum. Härvid kunna
statistiska uppgifter av olika slag, såsom
konsumtionsstatistik och statistik beträffande alkoholbrukets
följdföreteelser, komma i fråga. De statistiska uppgifterna
kunna emellertid, hur sorgfälligt de än äro utvalda och
bearbetade, icke giva den fullständiga och framför allt
konkreta belysning, som är önskvärd för ett verkligt
inträngande i spörsmålet. Det är bekant, att statistiska
uppgifter kunna givas en olika tydning och att samma
uppgifter kunna användas för att stödja högst olika
syftemål. Det är därför önskvärt, att även annat
material än det rent statistiska anskaffas, vilket i viktiga
avseenden kan utfylla den bild, man erhåller av de
förhållanden, det statistiska materialet avspeglar.
Såväl i Sverige som i utlandet har man sedan länge
brukat hänvända sig till enskilda eller
sammanslutningar, som kunna väntas hava uppgifter av intresse att
meddela i den sak, undersökningen avser, med muntliga
188
EINAR J.-SON THULIN
eller skriftliga frågor (den s. k. enquéte-metoden). Det
bästa resultatet uppnås genom den muntliga enquéten,
givetvis under förutsättning att antalet utfrågade är
tillräckligt stort, att frågorna göras opartiskt liksom
också urvalet av tillfrågade och utan tendens, ävensom
att frågorna framställas på sådant sätt, att de äro
ägnade att hos den tillfrågade framlocka det väsentliga i
vad man önskar få belyst. Exempel på den muntliga
enquéten äro de undersökningar, som utförts av den
engelska alkoholkommissionen, där enquéten står på
gränsen till vittnesförhör.
Den muntliga enquéten blir emellertid både dyr och
tidsödande om ett stort antal personer skola höras. Där
antalet personer som skola höras är mycket stort, kan
metoden knappast ifrågakomma. Man är därför i
dylika fall hänvisad till att använda sig av den skriftliga
enquéten d. v. s. infordrande av skriftliga svar på vissa
noggrannt formulerade frågor. Vad man härigenom
vinner i möjlighet att erhålla uttalanden av ett mycket
stort antal personer, motverkas av att man Sr helt och
hållet beroende av den tillfrågades goda vilja att
lämna ett ur utredningens synpunkt tillfredsställande svar
på frågorna. Denna metod är sålunda förbunden med
stora vanskligheter. Redan utformandet av frågorna
förutsätter ett noggrannt övervägande, i all synnerhet
om det avses att utvinna värdeomdömen. Frågorna
kunna nämligen lätt missförstås eller vantolkas. Men
därjämte kunna svaren präglas av den svarandes
för-handsinställning till frågan. Det finns i allmänhet
ingen möjlighet att efter svarens erhållande utröna,
huruvida de lämnade svaren äro resultatet av en objektiv
prövning från den svarandes sida av det eller de
spörsmål, utredningen avser, eller om de äro färgade enbart
av en subjektiv uppfattning. De genom en skriftlig
enquéte erhållna resultaten få därför icke utan vidare
tagas för goda. En kritisk granskning av desamma är
påkallad.
Denna långa inledning torde vara erforderlig, innan
den utredning, som den nu arbetande
rusdryckslagstift-ningsrevisionen under år 1931 åvägabragt beträffande
nykterhetstillståndet i Sverige, göres till föremål för ett
kortare omnämnande. Revisionen beslöt nämligen att
infordra uppgifter dels från länsstyrelserna och den
I dem underställda ordningsmakten beträffande brister i
gällande rusdryckslagstiftning, dels från nykterhets-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
