- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
616

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag vill jaga efter mina fiender

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Och när blir det?

— Om några dagar, tror jag.

Fritz skyndade till Lisen. Lisen var en sjuttonårig
skräddarmästardotter, liten, rund och fager, gladlynt och
skälmaktig, med hvilken Fritz en af de första höstaftnarne
han kommit till Uppsala gjort bekantskap. I början hade
han bara nojsat och pratat tok med flickan under de
promenader, de tillsammans togo i Slottsparken och
Kungsängen. Men så småningom hade han fäst sig djupare vid
henne. Böckerna tråkade ut honom, de flesta af kamraterna
retade honom; ej ens slagsmålen med gesällerna kunde
stundom tillräckligt roa honom, och då måste han ha en
mänsklig varelse att hålla sig till, och så hade han funnit
Lisen.

Han skyndade bortåt Svartbäcksgatan, vek några steg
in i en gränd och knackade på ett blyinfattadt fönster.
Där var Lisens kammare. Pappan, skräddarmästaren hade
sin verkstad och bod utåt gatan, men här var Lisens
helgedom, där hon ostörd fick sitta och sy eller väfva.

Lisen, som satt ifrigt upptagen vid väfstolen, spratt
till vid knackningen och hoppade ned på golfvet.

— Hvem är det? frågade hon och blickade genom de
små rutorna.

Men så igenkände hon Fritz och log.

Hon gläntade på fönstret.

— Du! Det var märkvärdigt.

Fritz satte upp en tillgjordt förvånad och högtidlig min.

— Hur så, min sköna. Hvarför var det så märkvärdigt?

— Du kommer så ovanligt tidigt.

— Nå, det bör du väl ej beklaga dig öfver. Men släpp
in mig nu. Jag har någonting riktigt roligt att berätta.

Lisen skyndade sig att öppna.

Fritz störtade in, slöt flickan i sin famn, kysste henne,
snurrade henne rundt ett hvarf och satte henne på sitt knä.

Lisen, andfådd af den häftiga rörelsen, slet honom i
håret till straff och kunde knappast få fram ett ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:15:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blagossar/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free