Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Barndomsår och barndomsintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRABK I KLARA SKOLA.
si
[ april 1860 uttalar han sig åter till förmån för
underbefälets möjlighet att befordras. Blanche säger sig ha hört,
att topografiska kårens underbefäl rätt ofta är skickligare än
dess yngre officerare. »Öppna derför fältet för en hvar att
vinna befordran I Gif dem hoppet att kunna blifva officerare,
så tror jag, att det icke skall blifva brist på skickliga
per-sonerl»*
Kasta vi nu en blick på August Blanches lärare, möta
vi icke få original i Klara skola. Först lefde der en rektor
vid namn Trysén, skolans despot, en af desse barnplågare
som helst brukade rottingen.
»Jag gör dem nog till lärde män
Med Guds hjelp och med rottingen,»
sade han med förtjusning om sin undervisningsmetod. Han
delade också ut lika många stutar, säger Blanche, »som
graderna af nådens ordning i Alnanders salighetslära». För
öfrigt var Trysén undersätsig och kraftfull, med rödglänsande
ansigte och hvitt yfvigt hår, »en af de menniskor som aldrig
varit barn, utan blott mer eller mindre gammal, en bister
vintersol med sin ring af snömoln. Så ofta denna sol visade
sig i öster eller bland ungdomen, var det som om snö fallit
på telningarnas blad och grenar, och småskogen böjde sig
darrande.» En annan af skolans plågoris var den stränge
magister Guldbrand, äfven han omtalad i Blanches
berättelser. **
Tack vare dessa två och deras undervisningsmetod lärde
sig August Blanche nästan att hata kroppsaga. Den är —
sade han 1860 med anledning af en väckt motion om samma
agas afskaffande — »en lärometod, som på samma gång
dödar kärleken till lärdomen och lärarne. — — Likaså för-
* Borgarst. prot. 11 april 1860.
** Gullbrand — eller Guldbrand, såsom Blanche skrifver — var,
eget nog, en stor latinfiende. Törneros skrifver till M. Falkenberg
den 28 mars 1827, att G. är »den envisaste trähäst i verlden», att
han »nyligen» i en broschyr gifvit luft »åt sina i många år jäsande
griller om latinets öfverflödighet», och alt Törneros sjelf »flere gånger
disputerat med honom i detta ämne. — — I allt, som bär stämpel
af ålderdom, ser han såsom de andre Stockholms-svenskarne endast
öfverflödsvaror.» Om G. haft något inflytande på Blanches afsmak
för latinet torde dock vara svårt att afgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
