Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Ur tidens krönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
UK TIDENS KBÖNIKA.
kanter.* Ömsom män och ömsom käringar hafva förestätt
rörelsen i de fyra stånden. Vi hafva i dessa dagar hört
berättas, det fråga är väckt hos drätselkommissionen att
sammanslå de fyra stånden till en eller tvenne kamrar, der
trafiken kunde bedrifvas raskare. Ett femte stånd har under
väntan på denna reform sökt burskap inom de förras
område. Detta har emellertid hvarken den klassiska form som
de gamla, eller den häfd för sig som de. Det är ett
ny-modigt försök att med vigtiga skinkor, korfvar och andra
feta varor deltaga i den allmänna rörelsen. Ståndspersonerna
i detta stånd torde emellertid väl också komma att i den
nya kammaren eller de nya, om det blir två, yrka på sin
rätt att också få representera för sin vara.»
Trots alla angrepp mot dessa vördnadsvärda prydnader
kunde icke de frisinnade kasta dem öfver ända. Stånden
fingo stå, nedkörda i sin grop. Konstitutionsutskottets
förslag om deras rifning föll. Adeln, presterna och borgarne
tyckte om dem. »Representationsfrågan» — skrifver Blanche
till Snellman -— »tog ett snöpligt slut. Sedan trenne stånd
afslagit konstitutionsutskottets fria valprincip och
återremitterat det till omarbetning, sammanträdde förstärkt
konstitutionsutskott och afgjorde medelst votering, i trots af trenne
stånds beslut, som velat ståndsval, att fria valrätten skulle
ligga till grund för representationsförändringen, men också
att tvåkammarsystemet skulle antagas. Nämde utskotts
beslut är nu, enligt grundlagen, detsamma som Rikets ständers.
Betänkandet, som derefter hos konstitutionsutskottet
omarbetades för att i möjligaste måtto vinna någon antaglighet
hos stånden, återkom för att af dem behandlas. Hvad
händer? Adel, prester och borgare, som enligt grundlagen
* ej hade rättighet att förhasta, hvad vid samma riksdag af
förstärkt utskott med Rikets ständers rätt blifvit beslutadt,
förkastar icke desto mindre betänkandet, och nu är hoppet om
en representationsförändring ännu mera aflägsnadt än förut.»
I tullfrågorna segrade det system, Freja trodde på.
Tidningens redaktör och premierminister, Johansson, voro
nämligen den tiden rena protektionister. Frihandelsteorierna,
som förfäktades af Aftonbladet, vunno ej några vidare
sympatier hos riksstånden, medan deremot Freja under Johanssons
* Förmodligen syftar Blanche här på erkebiskop K. F. af
Wingård, den bekante prelaten och partiledaren, som vid riksdagen
spelade en mycket framskjuten roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
