- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
184

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En resa i Sverige, en brunnsdrickning i »Aganippen» och en silhuett af Blanche

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

EN SILHUETT AF BLANCHE.

Denna Blanches kritik föranledde Adlersparre att utgifva
en broschyr med namnet Det unga Sverige. Der sökte han
alldeles göra ned Malmström, upphöjande Böttiger och hans
»goda geniers tårar», hvilkas mängd, sade han, vore
»änglarnes fel». August Blanche svarade i en ny liten broschyr,
der han roade sig åt Adlersparre och hans olyckliga
hepla-meter och der han bland annat ritade ett porträtt af sig sjelf,
innefattande ett urval af de lyten, man gaf honom, adelshät,
öfversitteri, påflugenhet med mera och en »skolmästrande
ton» mot politiska koryféer.

Böttiger karrikerades i Den tjudrade klockarkatten, som
är en parodi på hans dikt I afskedets stund:

»Tänk någon gång på den, hvars hjerta gömmer
Din änglabild så troget inom sig,
På den, som ofta hela verlden glömmer
Att blott i stillhet tänka få på dig!»

Och der Blanche låter en katt, som blifvit fastbunden vid
ett träd, framqvida sin sorg och utgjuta sina tårar.

»Tänk någon gång på den, hvars svans vid grenen
Af kyrkogårdens träd man bundit har,
Som känner kärlekslågan ner i benen
Och fruktlöst dock på blångarnsbojan drar.

|ag diktade om dagen jeremiader,
Och stolta kissan log så mildt deråt.
Om natten sjöng jag hjertats serenader,
Och kissas ögon lyste genom gråt.»

Då kommer det ett moln på kattens himmel, kissa dör, och
sjelf reser han till Rom med sina tårar och sin smärta.

»Nu är jag hemma — hemma för att lida;
Hvari jag hemma är, jag rätt ej vet,
Men att min lefnads hela mål är — qvida,
Min stackars svans, tyvärr, mig säger det.»*

* Fahlcrantz parodierade samma poem sålunda: »Tänk någon
gång, då du gör märgpomada, på den, hvars ben pomada har till
märg!» etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free