Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Folktribunen och diktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
FOLKTRIBUNBN OCH DIKTARTEN.
ingenting är oförbränneligt här i verlden, icke ens diamanten
sjelf.» *
Folket — det är lösen, slagordet i hans tal. För folket
motionerar han om att riksbanken måtte öppnas för belåning
af guld och silfver,;lill obetydligare ränta. För folket önskar
han bibliotek och skolor, arbetarinstitut sådana som i
England, ty — säger han — »hvad har Stockholm gjort för
sina arbetares bildning? Slöjdskolan underhålles, det är
sannt, till en del genom bidrag från staden, men hvar finner
här arbetaren, som inhemtat det lilla skolan har att lära,
tillfälle att släcka sin törst efter bildning och vetande?
Hvar är här den magnat, som skänker samlingar, den
allmänanda, som åtager sig en kontribution för att anskaffa
och underhålla ett bibliotek, eller den penningfurste, som
skänker dem lokal, vore det äfven den anspråkslösaste, för
ett likartadt ändamål.» För folket önskar han universitetets
flyttning, ty »dit studenten går, dit går den unge blusen
efter, söker likna den förre och vill snart icke vara sämre
än han. Så tränger bildningen droppvis ned ända till de
lägsta samhällslagren.»**
Idén till ett nationalförsvar, skarpskytteidén,
sammanhänger hos Blanche med hans folkliga sympalitr.
Hufvudstadens arbetare helsar han såsom banbrytare; »det är
hufvudstadens unge arbetare, som äran tillkommer att ha
tagit första steget till idéns upptagande härstädes » Vid
skyttefesten i Stockholm 1863 säger han efter
skarpskyttarnes bankett på stora börssalen: »Den som för tre år
sedan hade påstått, att mästare och lårgossar, herrar och
betjenter, husbönder och drängar skulle i samma granna
festsal trängas kring samma dukade bord, taga för sig ur
samma karotter, fylla sina glas ur samma bålar och ropa
hurra för samma skål, den hade blifvit utskrattad som en
tok. Och nu har likväl allt detta skett. Detta är
skarp-skytteidéns första lysande seger.»***
Fosterlandets försvar — det är en sida af saken.
Fosterlandets demokratiska nivellering blir den andra.
Skarpskytteidén utvidgas af Blanche till idén om ett nedbrytande
* Andra kammarens prot. 9 mars 1868.
** Borgarst. pi-ot. iS januari 1860 och 18 april 1863;
Illustrerad Tidning 1860 N:o 44.
*** Illustrerad Tidning 1863, N;o 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
