- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
354

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den polska rörelsen och den italienska resan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354 DEN POLSKA BÖltEI.SEN OCH DEN ITALIENSKA RESAN.

öfver att samme män, hvilka lagt i dagen en sådan
medkänsla för Italien, uttalade betänkligheter i afseende pà Polen.
Icke heller trodde han på en diplomatisk notvexling. Den
skulle icke leda till något mål, sade han. Folket borde tala,
folkets opinion; »en diplomatisk not med ett helt folks
opinion bakom sig, det skulle betyda något mera än en vanlig
minister, som tror sig ha sagt allt, då han sagt intet.»

Blanche kommer sålunda äfven nu fram med folket.
Folket skulle lyckas, der diplomaterna misslyckats. Folket
skulle nedlägga sin protest i vågskålen. Folkets politik
•—-der egde man hjelpen 1

Om icke heller folkets röst kunde tvinga sig fram; om
icke heller folket kunde göra sig gällande, då måste man
rusta sig till ett nytt heligt krig. »Sverige» — sade Blanche
— »har gjort det förr och för mycket mindre vigtiga
ändamål. Jag ser icke, hvad vi i förbund med till exempel
England och Frankrike kunna äfventyra deri. Hvad vi
deremot bestämdt äfventyra, ifall vi med likgiltighet betrakta
Polens sak, det är Europas aktning, som vi genom våra
sympatier för Italien förvärfvat oss. Vi äfventyra derjemte
vår samvetsfrid genom att med korslagda armar och köld i
hjertat åse, huru menskliga och gudomliga lagar hånas och
trampas under fötterna.» *

Björcks och en annan i samma syfte väckt motion af
friherre Staël von Holstein afstyrktes af utskottet.
Manderström yttrade sig afvisande och kallt, och Anckarsvärd
anmärkte till Blanches stora sorg, att Polens slafveri nu vore
ett faktum. Det enda, man uträttade med hela agitationen,
var äfven, att Rysslands ambassadör i Stockholm äskade en
förklaring af den svenska regeringen. Detta hade till följd
vissa obehagliga rykten. Så till exempel trodde man, att det
svenska kabinettet närmade sig till Ryssland i hopp om att
kunna lugna det. Pressen var förbittrad, särskildt den liberala.
Wetterhoff uttalade sin harm i Dagligt Allehanda. »Att
försigtigheten» — skref han — »nu skulle fordra, att man
genom låtsad vänskap skulle föra ryska regeringen bakom
ljuset och sålunda framdeles finna ett skydd i dess nåd, det
är i sanning att tilltro ryssarne för mycken dumhet och
svenskarne för mycken feghet. Det är en politik, som på
allvar kan hyllas endast af några diplomatiserande aristokrat-

* Borgarst. prot. den 18 mars 1863,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free