- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 1. Bilder ur verkligheten. Del 1. Hyrkuskens berättelser /
197

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernkrämaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kavalleri, lade sig till uniform och hade del i häst
tillsammans med en skräddare, som också slagit vantarna i bordet.
Han tyckte infanteriet var för simpelt, det är ingen hut i
skomakarn.»

»Mine herrar!» tog Ek ånyo till ordet, »tillåten mig
anmärka, att skomakaren, liksom skräddaren, är just, till
följd af sitt yrke, mer lämplig för kavalleriet än de flesta
andra handtverkare. Ända ifrån de första läroåren vänjer
han sig att sitta i en beständigt hukande ställning, alldeles
i enlighet med den engelska ridkonsten, och det ligger
dessutom i sjelfva benämningen spannrem något som erinrar om
hästar, mine herrar! Helt annat med köpmannen. Van att
stå bakom sin disk och gå fram och tillbaka på Börsen,
som en gevärspost, eller springa vid Skeppsbron från fastage
till fastage, som en tiraljör från tufva till tufva, är han
klippt och skuren till infanteritjenst. Man klandrar
skomakaren och skräddaren för det de hade hvar sin del i en
häst eller hvar sin hästhalfva; men jag för min del, mine
herrar, skulle önska att detta om sparsamhet och sämja
vittnande exempel blefve behjertadt af vårt dyrbara hästgarde,
så att man ändtligen en dag finge den glädjen att se två
hästgardister på samma hästrygg, hvilket skulle ha till följd
en betydlig lättnad i våra kontributioner. Ja, mine herrar,
det är just dessa kontributioner som fräta på handtverkarens
välstånd, bringa honom till ruin, till tiggarstafven. Derför,
när jag hör, att en hederlig handtverkare slagit vantarna i
bordet, så frågar jag mig sjelf: Hvar i himlens namn har
han fått pengar till vantarna.»

Detta senare isynnerhet tog skruf och belönades med
de närvarandes stora bifall, och hur det i enahanda
syftning ventilerades, så fick gäldenären slutligen icke blott
behålla alla sina verktyg, utan äfven derjemte några riksdalers
dagligt underhåll. Protokollet, hvaruti detta beslut
ordentligen intagits, justerades och underskrefs af alla kreditorerna
vid det stora bordet, hvarefter notarien räckte protokollet
åt jernkrämare Ek.

»Med största nöje skulle äfven jag skrifva under,»
förklarade denne, »men som jag inte är fordringsegare i denna
massa, så är mitt namn fullkomligen öfverflödigt.»

»Hvad! Herrn är inte fordringsegare!» ropade om
hvarandra de rätte fordringsegarne, resande sig upp från bordet,
»herrn är inte fordringsegare, och ändå ger herrn sig till
att taga del i öfverläggningen samt till och med förestafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/1/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free