Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dugge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med rått och obildadt folk i kasernerna och på exercisfältet.
Denna olyckliga vana att svära, nypa och prygla, menade
Dugge, föra de vanligtvis med sig i sitt eget husliga lif,
och liksom drifna af ett oemotståndligt öde, skola de
fortsätta på hustru och barn hvad de börjat på sina rekryter,
dragande Dugge deraf den slutsatsen, att en militär
uteslutande borde egna sig åt sitt stånd, lika nödvändigt i kriget
som obehöfligt i freden, och aldrig gifta sig, åtminstone icke
förr än han blifvit pensionsmessig och fått afsked o. s. v.
Mamsell Therése, som under ordvexlingen mellan sina
bägge flygelmän endast tittade på gatstenarne och teg, tycktes
iakttaga en fullkomligt opartisk hållning. Opartiskhet är en
dygd i allt, utom i kärlek.
På den tiden gåfvos i Stockholm s. k. subskriberade
baler, i spetsen för hvilka stodo några civila tjenstemän
inom de högre statsfunktionerna. Jonas Dugge lagade så
att han fick vikariera för en af tillställarne eller värdarne.
Oöfverträfflig i valsen och angenäm i konversationen, blef
han snart ett föremål för damernas uppmärksamhet.
Therése, som jemte sin mor och fästman bevistade balen,
rodnade, när hon igenkände den häftige friaren. Det ligger
något af soluppgång i en oskyldig flickas rodnad. Dugge
hade, såsom det anstår en artig värd, bjudit henne och
hennes mor hvardera armen, när de inträdde i salongen,
och fört dem till deras platser. Therése tänkte, icke utan
blandade känslor, på möjligheten att han kunde bjuda upp
henne till någon dans, men, besynnerligt nog, gjorde han
det icke. Han drog visserligen försorg om att hon icke
fick sitta, en af dansanta flickors största olyckor, men ej
ett enda ord för egen räkning. Hon kände sig något
pike-rad deraf, ehuru hon fast beslutit att svara nej. Andtligen
mot slutet af balen kom han och bjöd upp till en vals.
Hon ville svara nej och skulle kanske gjort det, 0111 det
varit fråga 0111 annat än vals, ty hvarför skulle hon just
vara bland dem som icke fingo valsa med den förnämste
valsören? Hon antager derför tillbudet, sväfvar som i en
slänggunga mellan himmel och jord och finner valsen
»gudomlig». Efter dess slut bjuder Dugge sin dam in i
skänkrummet, trakterar henne med tårtor och glace, ber henne
vara försigtig vid förtärandet, vara rädd om sin helsa, så
dyrbar för alla och kanske mest för honom, hur misskänd
han än är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
