Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Diamantögon» och »cirkassiska gropar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begge konstaplarne, den siste med notariens tillhjelp. Men
denne, som ej var voltigör och icke heller hade hjelp att
påräkna, föredrog att dröja utanför.
Notarien, ånyo ensam vorden och nära nog genomfrusen,
mätte Tullgatan med långa steg fram och åter, otåligt
af-vaktande slutet på det nattliga äfventyret. Så hade han
gått och derunder hört två qvarttimmar slå från
Ladugårds-landskyrkan, då han förnam ljud af steg och röster, men
icke från Nunnornas gård, utan från Ladugårdslands tull, och
snart visade sig ånyo gradpasseraren och hans följeslagare,
kommande från samma håll.
Det var icke mycket de hade att berätta. De hade sett
något, men funnit intet. De hade banat sig väg in i huset
och kommit in i ett rum, på hvars spis aska ännu glödde.
Vid skenet af en vaxljusstump, som den ene konstapeln
jemte elddon haft med sig i fickan, hade de undersökt
rummen, hvilka alla befunnits tomma, så när som på det
der rummet med spiseln, der man fann ett par gamla
rottingstolar. Derefter hade de undersökt sjelfva gården, hvarvid
de upptäckt i snön nyss trampade spår efter menniskofötter,
större och mindre. Följande dessa spår öfver åtskilliga
tobaksland, kommo de, efter att ha öfverklättrat några
gärdes-gårdar, ut på den närmaste landsvägen åt Ladugårdsgärdet.
Der upphörde spåren af menniskofot, men andra af häst
och släde vidtogo i stället, och en af konstaplarne trodde
sig höra ett aflägset ljud af medar gnisslande på hårdt
tillfrusen mark. Det var allt.
Alla voro de fullt förvissade derom, att menniskor kort
förut uppehållit sig i huset, men att de varit på sin vakt
och i tid kommit undan; och då ingenting vidare för
tillfället var att göra, åtskildes man, sedan polisen antecknat
notariens och gradpasserarens namn och adresser. Dagen
derpå företogs en noggrannare undersökning af Nunnornas
gård, hvarvid upptäcktes på golfvet i det rum, der spiseln
stod, några fläckar efter spild trycksvärta och af någon
gulaktig färg, en upptäckt som gaf stöd åt notariens gissning,
och det dröjde icke många dagar, innan denne fick all
sannolikhet för sig, då man genom tidningarna fick veta,
att några hundrabankosedlar blifvit presenterade i riksbanken
och der förklarats falska, och man befarade, att ett vida
större antal dylika ännu löpte i allmänna rörelsen. Bankens
sedlar på hundra riksdaler voro den tiden gula till färgen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
