Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hamnen för att der stiga ombord på de kungliga skeppen.
Det fruktansvärda citadellet hade, af brist på proviant och
ammunition, gifvit sig åt Garibaldi, nu Siciliens diktator.
De tornklockor, som icke lågo begrafna i sina kyrkors grus,
sjöngo öfver vatten och land den högtidliga segerhymnen.
Det var mot skymningen af denna segerdag som en
äldre man trängde sig fram mellan de jublande skarorna
på Palermos strand. Hans gestalt af medelstorlek var starkt
bygd. Hans hår, liksom hans skägg, var grått, men tätt
och knollrigt. Ögonen, stora och svarta, läpparne tjocka,
något utstående, hyn lindrigt skiftande i gulgrått. Det låg
något af mulatt i dessa markerade anletsdrag. Hans
ljusgula sommardrägt glänste soligt, liksom kring en kraftfull
växt från tropikens zon. Han följdes på något afstånd af
en negergosse med en portfölj under armen. Flere af
dem, som under trängseln mötte mannen, helsade honom
med ett blandadt uttryck af beundran och nyfikenhet. De
hade sett honom redan tidigt på morgonen landstiga från
en lustjakt med två master och en ångskorsten, och de
hade läst på begge relingarne af denna jakt namnet
Monte-Christo. Mannen, fortsättande sin väg, stannade först vid
porten till La Flora, en ståtlig promenadplats invid hafvet.
Massor af folk, och bland dem de välbekanta röda jackorna,
trängdes deromkring under gladt sorl, likt surret af
svärmande bin.
När mannen inträdt i parken, möttes han af flere
personer, och snart gick namnet Alexandre Dumas från mun
till mun.
»Välkommen, Alessandrol» helsade Garibaldi,
omfamnande sin gamle vän.
Garibaldi gaf nämligen i La Flora en fest för sina
officerare och för ledamöterna i den civilstyrelse han redan
tillsatt i Palermo. Det glödande Syrakusavinet flöt i
strömmar. Det var blott ett enda glas fyldt med vatten, och
detta stod framför Garibaldi. Ingen dygd felas i denna
dygdernas harmoni. Men hans vän Alessandro drack desto
mer. Det är så vanligt hos skalder och författare. Allt på
Guds gröna jord måste de göra sig till godo.
»Giuseppe!» yttrade Dumas vid ett tillfälle till Garibaldi,
»min höge kejsare är missnöjd med er.»
»Den stund han vore nöjd med mig sköte jag mig
bestämdt för pannan,» svarade Siciliens diktator; »men låt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
