Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Allt det der är godt och väl,» sade klockaren med
handen bakom ena örat; »men jag vet just inte, om vi böra
mottaga den der härligheten.»
»Är du tokig, Malm!» ropade hustrun, profvande på
sig den ena persedeln efter den andra; »skulle jag inte
mottaga hvad som gifvits af godt hjerta och som passar så
väl till min växt!»
»Visserligen smakar det godt,» svarade mannen, bitande
i en ananas; »det smakar så godt, som om det plockats från
sjelfva det förbudna trädet.»
Klockaren tänkte på den stora, granna våningen vid
Regeringsgatan.
Unga qvinnor, om de vilja fredas från anmärkningar
och prat, böra bo som snäckan i sitt skal, som smycket i
sin pappask.
Bo de något beqvämare, så är det redan som det kan;
bo de mycket beqvämt, då är det som det inte gerna kan.
Härav följer ju, att man borde bygga celler äfven åt
dygden. Men frågas billigt: hvem skall då bo i salongerna?
Malm och hans hustru omtalade hvarken för Petter Alm
eller för någon annan Aurora Dillnaus nya uppenbarelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
