Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ogenomträngligt flor, och det andra, som visade sig utan slöja,
hade ett täckt och sorglöst ansigte.
Den obeslöjade bad att få tala med gästgifvaren och
följde derefter sitt sällskap in i ett af gästrummen.
Inkommen i denna kammare, drog den beslöjade damen
floret från ansigtet och skådade kring sig med tårfylda ögon.
»Marie, Marie!» ropade hon, »här i denna kammare,
som du ser, låg jag sjuk för tre år sedan ... O, min Gud!
Om jag kunde bli sådan jag var, när jag första gången stod
här med min fattigdom, min värnlöshet, men med mitt
oförderfvade hjerta!»
»Hvilken barnslighet!» anmärkte hon som kallades
Marie. »Men tyst, det kommer någon i förstugan.»
Innan dörren öppnades, var det gröna floret ånyo
nedfäldt.
Den unge gästgifvaren stod nu i kammaren.
»Herrskapet har behagat fråga efter mig,» sade han;
»på hvad sätt kan jag vara till tjenst?»
Damen med floret drog hastigt en flik deraf något åt
sidan, så att hennes ena öga blef fritt, men lät den lika
hastigt falla tillbaka.
»Vi ha åkt lång väg,» svarade Marie, »och hettan är
odräglig... Finns här något att läska sig med?»
»Friskt och godt källvatten,» upplyste gästgifvaren;
»men jag vet knappast, om jag har något annat som kunde
smaka sådana resande.»
»Har ni ingen saft, intet vin?»
»Jag har portvin, men kan inte rekommendera det...
Dock, det är sannt, jag har qvar några buteljer champagne
efter sista tinget, och som källaren är ganska kall, tror jag
visst det kan drickas.»
»Förträffligt, min herre!» utlät sig Marie; »friskt vatten
och kall champagne... det bästa är godt nog... Ni har
en ypperlig gästgifvaregård, min herre.»
»Jag skall genast hemta upp en butelj, om herrskapet
så befaller.»
»Mycken tack, min herre! Men om ni vill vara riktigt
artig mot oss, så gör ni sjelf er butelj sällskap ... Bättre
etikett på ert vin kunde ni aldrig visa oss.»
Gästgifvaren bugade sig för så mycken artighet och gick.
»Hvad hans ansigte är förändradt!» suckade hon med
gröna floret. »Ve mig!... Jag är mordengeln som svedt
rosorna från denna kind och släckt glansen i detta öga!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
