Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, jag blir vansinnig, så framt jag inte redan är det,»
mumlade kommissarien.
»Ni bör derför förtro er åt en pålitlig person,»
föreslog klockaren.
»Jaså, jag bör förtro mig åt en pålitlig person,»
upprepade Brodén, sprittande till.
»Denne person bör varsamt och på afstånd följa er.»
»Jaså, han bör följa mig... det förstås, han skall
följa mig!»
»Noga efterse hvar ni gömmer det ni fört med er...»
»Och sedan stjäla alltsammans från mig!» röt
procentaren under vildt skratt.
»Men fins det då ingen kristen själ ni anser för ärlig?»
»Jovisst, hela verlden är ärlig, ha-ha-ha!... Nog är den
ärlig, ha-ha-ha!»
»Er gamla hushållerska till exempel?»
»Den hyenan!» ropade kommissarien. »Hon blänger på
mig, liksom trodde hon, att jag sjelf slukade min egendom,
liksom ville hon med sina blickar öppna min kropp för att
uttaga och röfva åt sig alltsammans!»
»Och ingen annan vet ni?... ingen vän har ni, som
kunde hjelpa i er stora nöd?»
»Vän, hvarför skall jag ha en vän?» svarade
procentaren i samma tonart som förut. »Min vän skulle bestjäla
mig, och jag skulle naturligtvis låta häkta och bestraffa min
vän... hvarför skulle jag göra min vän så olycklig!...
binda min vän vid pålen och sedan sätta honom på
lifstids fästning!... nej, nej! bevare mig Gud derifrån!...
Derför har jag också aldrig velat ha någon vän.»
Klockaren ryste vid denna förskräckliga åsigt om
vänskapen.
»Men,» tog denne åter till ordet, »ni behagade nyss,
herr kommissarie, försäkra att jag var en hederlig och
rättskaffens man.»
»Ja, det gjorde jag, visst gjorde jag det,» svarade
kommissarien.
»Nå, skulle ni inte vilja förtro åt mig...!»
»Hvad?»
»Att en natt vara hos er för att ge akt på er när...»
»När jag går i sömnen!» afbröt procentaren, i det han
plötsligen reste sig från soffan och började under största oro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
