Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödgräfvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skedligt af er att lemna så trogna följeslagare, helst nu,
då de kunde hjelpa er att bära så mycken onödig oro och
så många öfverflödiga bekymmer. Visserligen känner jag
en person, som, om hon ej förmådde skingra denna oro
och dessa bekymmer, åtminstone skulle vilja dela dem;
men denna tål ej att trampas på samma sätt som de
persedlar, jag återskickar. Ni har talat om en älskare, som
jag skulle hafva. Nå väl, jag vill beskrifva honom för er.
Han är ett brushufvud, ty |-;an förstår ej att begagna sitt
eget ljusa förstånd; han är en egenkär herre, ty han fordrar
att den qvinna, han älskar, skall sjelfmant kasta sig i hans
armar, liksom en viss ung flicka i grafkoret; han är en
tyrann, som, om han ej fogligt vill regera, löper fara att
afsättas från den tron, han egde i en qvinnas hjerta.
Carolina Waller,
född Callerling.»
Vår hjelte rusade på dörren — och inom några
minuter lågo för Carolinas fötter på en gång brushufvudet,
den egenkäre herrn och tyrannen, tvänne och likväl endast
en person, hoc est: en fullkomlig treenighet. Winter hade
en gång förut omfamnat denna hulda varelse; men nu •—
nu var det ej ett lik, hvars kalla, bleka kind isat honom;
det var en skön, af kärlek och outsäglig tacksamhet
rodnande qvinna — — och dermed begrafva vi historien om
dödgräfvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
